Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1856, sida 1

med rikets vestra och södra orter samt med Norgä blifva lika fördelaktig som en bana söder om samma sjö, borde förstnämnda linie, enligt öfverste Friesons åsigt, anläggas med hufvudsakligt afseenaå hvad de norr om Mälaren belägna provinsernas intressen i allmänhet fordrade, samt följaktligen ickt framdragas i närheten af denna sjö, såsom komiter föreslagit, utan deremot från Stockholm gå öster owu Sigtuna-fjärden kortaste vägen till Upsala och vidare till Sala, samt derifrån utgrenas dels i nordlig riktning mot någon punkt af Gefle-Dala jernväger och dels, öster om Linde, till Frövi på Köping-Hultbanan; varande längden af hela den sålunda föreslagna norra stambanan, hvaraf likväl endast väger mellan Stockholm och Sala blifvit undersökt, approximativt beräknad till 30 mil och anläggningskostnaden uppskattad till 700,000 rdr pr mil eller tillsammans 21,000,000 rår rmt. I sammanhang med hvad sålunda blifvit föreslagi i afseende på riktningen af de begge stambanor, son från Stockholm borde utgå, har öfverste Erieson vidare anfört, att som Stockholms södra bangårds anläggande på ett från den mer bebygda delen a staden så aflägset ställe som någotdera af de begge hvilka komiteten sett sig nödsakad att alternativt föreslå, neml. antingen vid Pateburssjön, utan förbindelse hvarken med Mälaren eller med Saltsjön i när. heten af staden, eller vid Barnängen, med ett spåi ned till Saltsjön vid Danvikstull, otvifvelaktigt skulle blifva af den skadligaste inflytelse på både personoch varutrafiken genom tidsförlust och omkostnader samt derjemte måste i betraktande tagas, att genom anläggningen och underhållet af tvenne särskild: bangårdar i Stockholm, med husbyggnader, telegraf tjenstemän och arbetare, dubbla uppeldade reservlokomotiv, dubbelt antal reserv-lastvagnar samt reparationsverkstäder m. m., staten skulle belastas med ganska dryga kostnader, hade öfverste Erieson varit betänkt på någon utväg att vid en gemensan bangård i Stockholm förena de från norr och söder dit gående jernbanorna och, efter preliminära undersökningar, uppgjort det slag, att den söder ifcår hitgående banan skulle från Horns tull framgå til Mälaren midt för södra ändan af Långholmen, böjas öfver gården vid Heleneborg, utsprängas eller bildas kanten af södra bergen förbi fabrikerna vid Skin. narviken och vidare framföras på en i vattnet ut. tyld bank, hvilken i en båge af 1.000 fots radic skulle föras öfver den djupa viken från södra sidar till mynningen af Riddarholmskanalen, derifran soedan utmed vestra sidan af denna kanal öfver Geijerska tomten och kajplanen framför riksgäldskon. torets bus, vidare på on jernbro till vestra hörnet af Strömsborg och deriträn på en dylik bro till Tegelbacken, å hvars andra sida bangarden borde bildas dels genom inköp af några tomter, dels genom fyllning i Clara sjö. Urån denna bangård kunde jernvägen sedermera genom wulanrödjandet af nagra hus föras rätt fram öfver Trädgaårdsföreningens tomt samt utmed Sjöstrandon förbi Sabbatsberg til höger om Rörstrand öfver OCarlbergs-alleen och närheten af Solna kyrka ausluta sig till den i rikt. ning mot Upsala utstakade liniun. Genom en sadar plan skulle för rörelsen vinnas den största beqvämlighet inom hela staden och utmed dess flesta ham nar, emedan sidospår från banan kunde för las vag. nars transporterande med hästkraft utdragas dels ge. nom jernvågen till stadsgärden, dels från mynninger af Riddarholmskanalen utmed kajen förbi Flug mö