Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1856, sida 1

1) att rikets ständer ville för sin del besluta att telegraf-depesch af 25 ord, inberäknadt underskrift och adress, skulle kosta 1 rdr, med 50 ord 2 rdr 0. 8. V., utan afseende på afstånd; 2) nedsättning i tullen å på svenska språket tryckta böcker; frih. Wrede 1) om uppförande å allmänna indragningsstaten af ett anslag af 1200 rår åt lektor Björling; 2) om uppförande å allmänna indragningsstaten af 150 riksdalers anslag åt garnisonsläkaren Broman; hr (iripensrärd om anvisning af medel till inqvar!:eringspenningar med 60 rdr åt de rogementsskrifvare, som sakna karaktershus å sina boställen: frih. Roseon om förhöjning med 1500 rdr i anslag till musikaliska akademien; hr Ekströmer Om ett anslag af 30,000 rdr till fyllnad i uppkommen brist å sorafimer-lasarettet, och om förhöjning å tull för tobak och å stämpling af kort, hvilken förhöjning shulle tillfalla lasarettet. I samma dags aftonplenum fortsattes uppläsningen af nya motioner, neml.: af hr C. A. Mannerskantz, som, under anförande att folkbeväpning är det säkraste värnet mot ut ändskt anfall, och att landet genom ett klokt ordnande deraf är i stånd att försvara sig, föreslog att statsutskottet och rikets ständer vid ordnandet af 4:de och 5:te hufvudtitlarne måtte, i betraktande af att en ordnad folkbeväpning är grunden för landets försvar, afse att åstadkomma en sådan och koncentrera flottan så att den får högsta möjliga fulländning; att statsutskottet redan vid denna riksdag mi genom medverkan från regeringens sida uppgöra förslag dertill; och att, för den händelse sådant nu cj skulle kunna medhinnas, rikets ständer måtte hos K. M:t anhålla, det han ville genom on komiteö iäta uppgöra förslag till oranande häraf; samt att allt, hvad som ej i denna plan ingår, måtto blott provisoriskt, men deremot de härtill erforderliga medel företrädesvis beviljas; slutligen hade motionären velat fästa uppmärksamheten å brister i sjöförsvaret, men förbehöll sig att framdeles få angifva dem; grefve H. k. Taube 1) att, till verkställande af K. M:ts och rikets ständers beslut om skatteförenklingen, i afseende på sättet för räntors utgörande, de räntetagare, som afstå från rättigheten att uppsäga sin räntespanmål, måtte erhella ur ränterierna 3 rär pr tunna, och föreslog motionären anslags anvisande till denna utgift; 2) att tjenstemännen vid biblioteket i Upsala måtte erhälla löner till större likhet med dem vid biblioteket i Stockholm än K. M:ts proposition iunchåller; grefve D. Frolich om förändring i lagen för privatbanker; grefve Platen, under instämmande i grefve Lagerbjelkes på förmiddagen afgifne förslag, för förändring i organisation af förvaltningen af dena; friherre J. Alströmer 1) om upphäfvande af 4 kap. I S jordabalken och kongl. förordningen om hemmansklyfning, samt att rikets ständer måtte hos K. M:t anhålla om uppskjutande af alla mål rörande lösning af jord enligt denna förordning, anförande motionären det förderf, som lagen om besutenhet åstadkommit i Dalarne; 2) att, till bevarande af skogarne, hvarje egare af skog skall vara förbunden till dess indelande i trakthuggning, samt om viten och kontroller i detta hänseende; grefve von Rosen om inrättandet af ett homöopatiskt sjukhus och ett årligt anslag dertill af 30.000 rdr eller inrättandet af en polyklinik för homöopatisk sjukvård; friherre C. A. Raab, att ett särskilt utskott skulle tillsättas för att laga i öfvervägande armåens organisation och flottans reorganisation, och att detta utskott borde vara permanent; hr Dalman 1) att, till åstadkommande af ett likartadt system i pensioneringen af statens embetsmän, rikets ständer måtte anbålla hos K. M:t om uppdrag åt en komite att uppgöra förslag härom och huru de, som nu ej hafva rätt till pension, må komma i ät jutande deraf, samt om anvisande af härtill nöd ge medl; 2) om förändring i bestämmelserna för ålrnjutande af de stipendier, som rikets ständer anslagit åt yngre akademiska lärare; friherre Creuts 1) att rikets ständer måtte anhålla hos Kongl. Maj:t om en komitå af sakkunnige personer att utarbeta nya krigslagar, så att krigaren må värnas mot våld och förtryck, och i enlighet med tidehvarfvets anda; 2) att rikets ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhalla om och för sin del besluta krigshofrättens upphörande och dit hörande måls afgörande på en särskilt afdelning af hofrätten, hvars ledamöter skulle företrädesvis hafva studerat krigslagfarenhet, och i hvilken militära ledamöter skulle finnas; 3) att rikets ständer måtte hos Konal. Maj:t anhälla om bildande af en komite för utarbetande af nytt tjenstgöringsreglk m nte som al behofvot påkallas; 4) om upphörande af krigsakademien vid Karlberg och en motsvarande utvidgning af universileterna; 5) att rikets ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om permittering mellan mötena af halfva armån, som sålunda kunde vara i tillfälle att söka arbete, och hälf:en af besälets ställande på half sold; hr B. Munck inlemnade och upptog om sin motion en promemoria, rörande befälets löner vid artilleriet, deri föreslogos inga löneförhöjningar, men tjenstgöringspenningar, lika löner i hvarje klass, och borttagandet af arfroden; hr Printeencreute om förhöjning i anslaget för landtbruksskolorna: hr Cederfelt om giltighet af fullmakt, afgifven med telegraf. grefve H. E. Taube omj ändring i expeditionstaxan; grefve Kalling om pension åt mamsall Gustafva Braun; hr Olivecrona 1) om anslag åt flottans ossiicerare; 2) om enrollering af flottans manskap; hr Boltenstern om anslag åt officerarne vid kronprinsens husarregemente; friherre IIjerta om pensiou åt enkefru af Wingård; hr af Wetterstedt om grunderna för ett nytt inländskt statsskuldssystem; hr Stjernsvärd om ersättning för förlust genom afståendet från förlagsrätten till militärförfattningssamlingen: hr Cederschiöld, som till bedömande af de ringa lönerna för bata!jonsläkare framlade en tablå öfver hvad Karl XI gaf sina militärläkare och föreslog en löneförhöjning för dessa slags läkare; hr Palmerantz 1; om —— der Iänost hart stad en v rling af unnlort