Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1856, sida 2

ka vår politiska ställning, eller åtminstone uppe ålla den vid hvad den varit, äfven sedan Rysslands sjömakt blifvit koncentrerad i Östersjön. Men vigtigt är dock, att man söker detta mål genom andra åtgärder än hvad regeringen föreslagit, nemligen uppdrifna planlösa löneförhjningar åt militärbefälet. Vår regerings — vi kunna ju ändock få kalla den för regeringens — politik under dessa kritiska tider har sålunda, såvidt vi kunnat uppfatta sakerna, varit en svaghetsoch kortsynthets-politik, men den har dock varit ledd af ärligt uppsåt, och står derutinnan oändligt höjd öfver den af Carl Johan ärfda, sjelfviska intrigpolitiken. Att den nu såsom då varit ledå på sidan icke blott af de ansvarige ministrarne, utan af de ordinarie : beskickningarne, det kan icke blifva föremål för någon juridisk ansvarighet. Emellertid kommer konstitutionsutskottets betänkande att bliiva en af riksdagens märkligare handlingar, och icke mindre eget måste det blifva att få höra de fyra ståndens öfverläggningar i ämnet.