de ordinarie skatterna. Då jag emellertid ar att just ur denna synpunkt det mesta motståndet kommer att möta m och då troligen härvidlag så många skäl kowma att sramställas, att det ej tjenade till mycket att upptaga några få på förhand, så inskränker jag mig till att härvidlag liksom i öfriga anmärkningar, som vid förslaget kunna göras, . mig på defensiven, beredd att möta de invändningar motständarne hafva att göra. Vi hafva ännu ej hunnit tänka oss in i alla de många enskiltheterna af det ämne grefven här summariskt upptagit. Emellertid förefaller det oss, äfven vid en slygtig blick på frågan, att kapitaliseringen efter 5 7 blir för skattejorden skäligen betungande. Ett hemman med t. ex. 300 rdr i kronoskatt skulle härigenom nödgas betala 6000 rdr i aslösning, med 500 rdr om året, för att sdermera de taga i den för alla gemensamma ökade bevillningen. Detta betydde mindre, om bevillningen utginge på ett förnuftigt sitt, d. v. s. företrädesvis efter förmögenheten, emedan denna då vore förmiaskad med de afgångna 6000 rdr; men då den nu utgår efter inkomst, utan afdrag af räntor, komme den privilegierade jorden att åtnjuta en temligen stor fördel på den öfrigas bekostnad. Ett rättvisare bestämmande af b:villningen är derföre nära förbundet med grefve Posses motion, som för öfrigt förtjenar den största uppmärksamhet. De omdömen, som blifvit uttalade i ämnet på Riddarhuset, läsas under riksdags-referaterna. innebär, att upphäf