Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1856, sida 2

motion, som för öfrigt förtjenar den största uppmärksamhet. De omdömen, som blifvit uttalade i ämnet på Riddarhuset, läsas under riksdags-referaterna. 2 Ängsartyget Umeas förolyckarde. Aftonbladet har pr telegraf skaffat sig följande närmare detaljer rörande ängfartyget Umeås förolyckande, hvarigenom den i går meddelade berättelsen dels bekräftas, dels berigtigas. Den nu erhållna underrättelsen lyder sålunda: Sundsvall den 1 Dec. Måndags morgon den 24 Nov. klockan mellan 8 och 9 öfverföns ångfartyget Umeå af en nordostlig storm med snöyra. Befälhafvaren befann sig då i sigte at skäret Gran, det han förmodade vara Brämön; ändrade då kurs och stötte Lillgrundet, en half mil norvest dervid på det s. k. från Gran. Efler tvenne påstötningar fyldes maskinrummet af vatten och det i an hast, att passagerarne måste ögonblickligen tänka på räddning. gefälhafvaren gaf genast order om båtarnes lösgörande, men under arbetet dermed togs den ena bort af sjön; i den andra nedfördes alla avinnor och en lots, tillsammans 9 qvinnor och 5 karlar (2). utgörande Denna båt landsatte sitt innehåll på Grans skär och återfördes af lotsen. Vid det den nalkades fartyget på ett afstånd af några famnar, sjönk fartyget med återstoden af passagerarne och besätining, kaptenen inberäknad, hvilken sistnämnde, stående vid rodret, i samma ögonblick slungades bort af en våg. Som kaptenen var försedd med lifrädningsboj, har han troligen länge uppehållits vid lif, men dukat under för kölden. De öfriga försvunno alldeles för de räddades åsyn. Stället der fartyget sjönk har ett djup af 25 å 30 famnar och utgör segelleden emellan Gran och Brämön. Skäret Gran, der de räddade landsattes, är alldeles obebodt, och tvenne dygn mäste de der tillbringa. innan den båt, som sökte land i närheten af Guarps masugn, kunde och afhämta dem samt förse dem med uppnå liftsmedel. återvända hvarpå de under tiden lidit fullkomlig brist: Bland omkonme, efter uppgift 14 till antalet, äro här utom kaptenen, som ådagalagt högsta själsstyrka och rädlighet vid tillfället, inga flera kända än kapellpredikanten Petre i Holm, en handelsbokhällare Vougt, en byggmästaro Bilnzow samt en ung studerande Munthe. De först hit ingångne uppgifterna, att sartygets master stått ofvan vatten och att man börjat försöka berga, sakna all grund. Fartyg och last äro totalt förlorade.? Aftonbladet tillägger: At de här ofvan såsom omkomna nämde passagerarne på det förolyckade fartyget är det oss bekant, att kapellpredikanten Petre, hvilken var st skilt add på hemvägen från en resa till Stockholm, dit han begifvit sig för att söka någon hjelp i sin betryckta belägenhet, lemnar efter sig, uti en aflägsen socken i Medelpad, enka med sju barn, af hvilka scx omyndiga, i djupaste fattigdom. För de gifmilde, som vilja bispringa den arma enkan med något understöd, är tillfälle dertill beredt genom en insamling, som är öppnad på Aftonbladskontoret. Slutligen meddelar A.B. rörande den sorgliga händelsen följande utdrag utur ett bref från Gnarps masugn i Norra Helsingland: Den 24 Nov. kl. 8 f. m., under svår snöyra, stötte ångskonerten Umeå på Lillgrundet, beläget en half mil nordost ifrån Gran. Vatten började redan komma så väl bes in i maskinrummet, då kapten fann för radligt att vända fartyget och styra rak kurs på Gran. Vattnets instigande fortfor dock med den hastighet att ättning som passagerare beslöto att i de medhafda tvenne båtar lemna fartyget. Vid nedstigande i den första båten och då den skulle nedfiras. löpte taljorna ojemt och lösrycktes, och kantrade i detsamma båten, då de i den befintliga menniskorna blefvo slungade i hafvet. För att rädda nämde båt till vidare begagnande hoppade en af besättningen i sjön, simmade till båten och lyckades äfven att uppkomma deruti; men som båten befanns utan åror fick den olyckliga menniskan drifva vind för våg. I den qvarvarande båten nedstego 15 personer, då kapten befalte dem att skyndsamt ro till land och fort åter till fartyget; men som båten lemnade Svann detsamma i hafvets djup, och qvarvarande menniskor funno alla si ungefär en qvarts timmas tid ätgick fartyget förde å fartyget n graf deruti; från det ögonblick fartyget stötte och tills det sjönk. De i båten varande 15 personer uppnådde efter tvenne timmars rodd lyckligen Gran, hvarest de landstego, utblottade på varma kläder och mat. Omkring middagstiden afsände de den båt, på hvilken de blifvit räddade, åtföljd af fyra man, för att uppsöka menniskohjelp från fasta landet. Kl. 5 eftermiddagen uppnådde dessa fyra man vår hamn, då genast bud uppkom till mig, med den fasaväckande underrättelsen att ångfartyget Umeå sjunkit, dervid 18 personer drunknat, samt att 5 karlar och 6 qvinnor voro på Gran utan kläder och mat. Att i den mörka natten afskicka nödig hjelp till de olycklige på Gran var ej möjligt; utan medförde jag med mig upp till bruket de 4 karlarne, hvilka sedan på tisdagsmorgonen tillsammans med 7 karlar härifrån begåfvo sig utaf i 3:ne båtar, försedda med mat och kläder åt de nödlidande. Tisdagen framskred till slut lika med onsdagen, och först thorsdagen fram på förmiddagen hade vi den glädjen att emottaga alla dessa 22 personer friska och glada öfver sin räddning. — Som sej någon passagerarelista blaf medtagen från fartyget, äro ännu ej namnen på alla dem som drunknat kända, endast hvad man med säkerhet vet är, att bland deras antal voro en son till landshöfding Munthe i Umeå, en magister Petr samt en ung byggmästare Bänzow. At besättningen omkommo 12 man, deribland kaptenen, 2:ne styrmän och maskinisterne. — IORA. Toilette-Kalender för Ar 1857 Mad