nande personalen uppgår till 200, 000 individer; 100 000 fruntimmer hafva synålen att tacka för sin (ofta tarfliga) föda; nära 30,000 bokhållare sitta ständigt och skrifva. Hvar och en af dessa särskilda afdelningar skulle räcka till för en temlig stor stadsbefolkning. Hvar denna ofantliga tillväxt skall stanna kan ingen föreställa sig. Den möter intet hinder ifrån någon sida. En större slätt lemnar ännu plats för tusentals gator; de storartade kloakoch vattenledning-systomer hvilka nu hil på att u föras, skola räcka till för en population af 5 milioner. Man öfvergifver de ohelsosamma ht nasställena inom Å ppna trakter. Vår staden, och anlägger sådana uti tillgång på stenkol förökes och underlättas, våra husliga inrättningar förbättras. Stora offentliga parker underhållas, och flera nya anläggas, hvilka skola tjena såsom lungor för en långt större stad. Alla inrättningar, som kunna bidraga till att öka den allmänna bildningen, föröka sig i oerhörda proportioner. I förhållande till Londons tillväxt under de sednare 50 åren (ifrån 958,863 till 2,362,236) kan man alltså antaga att befolkningen vid slutet af detta århundrade kan uppgå till c millioner. Staden betäcker redan en terräng af ättiotusen acres: Några tomter hafva stigit till ett oerhördt värde, 300,000, 500,000, tillochmwd 800,000 Å pr aere. Många betrakta med häpnad denna möjliga tillökning. Ilistorien lemnar oss inga data vid handen, hvarigenom vi kunna föreställa oss en sådan menniskomassa samlad på en enda punkt; vi sti med häpnad framför den storartade taflan, och kunna endast lemna följderna åt Försynens evigt visa ledning. ———