Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1856, sida 3

vara utan intresse för vara H dan befann sig Londons väl LXIIIJLCTItIII 141 BIS — Börsens depesch från Hamburg med gårdagens kursvoterig sakn s. London förr och nu. MU en ergelsko tidskrift. nde den stora verldstadens den sed tiden, torde icke re: de äro hemtade ur en engelsk tidskrift, som innehåller ganska intr uta detaljer angaende stadens gradvisa utveckliag, alltifrån den tiden då nägra hyddor lågo kringströdda i skogen vid ThHemsens mynning, hvitken då troligtvis be lngre inat landet, emedan man har allt skäl att anstana. det heta dalen em: llangzGamberwell och ILSSLXDHTHUm då u jorde en enda större hassbugt. — Att den br hufvudstaden redan under Romrarnes tid vunnit ett större omfång och betydenhet, derom vittnar det stora antal grundvalar och rikt inlagda golt hvilka beständigt uppgräfvas stiser hemtuali jande notiser ofantliga tillväxt under vid anläggandet utat nya gator derstädes, och hvilka tala om den kraft och lyx, som detta märkv diga folk utvecklade uti alla sina företag. Allt seånd och makt i ett jemnt stigande. kRegenterna utaf Tudor-ätten började känna oro öfver hufvudstadens hastiga til ökning, och några utaf Stuartarne hyste samma farhågor. Elizabeth, James I och Karl I bjödo alla till att hejda dess tillväxt. Den förra utfärdade år 1580 en förordning som förbjöd uppförandet af andra än stora och präktiga byggnader inom ett visst afstånd från staden. James uttryckte sig med sin vanliga spetsiyndighet, i det han sade: ,att hufvudstadens tillväxt liknar hufvndets hos ett sjukligt barn, vätskornas onaturliga tillopp ditåt försvagar och utsuger extremiteterna, och åstadkommer på samma gång sjuklighet i de öfverlastade delarne. Carl I förbjöd också uti åtskilliga kungörelser att mottaga flera hyresgä ster uti de nybyggda husen. Men alla dessa art ciella åtgärder voro fruktlösa. Jordoch husägare bröto emot författningarne, byggde nya hus, betalte böterna, och kastade bördan deraf på hyresfolket. Salunda växte Jättestaden med ohejdall fart. Den ena gröna ängen, den ena landtliga byn efter den andra, indrogs uti dess labyrinth a nät, dock är det först under de sednaste trettio åren, som dess tillväxt verl n väcker häpnad, när man jemnför Londons nuvarande karta med dem hvilka utgåfvos under ärhundradets första decennier. Emellan fyrtio och femtio byar hafva blifvit införlifvade med denna ofantliga kropp, som från IIammersmith till Victoria Docks, från Ilighgzate till Dulwich, betäcker en arcal af 90 qvadrat mil (eng.! Man kan tänka sig hvilket vidlyftigt verk en Adresskalender här skall vara; nära tretusen sidor, hvaraf den nu består, skola snart icke förslå mera; utaf namnet Smith, det vanligaste bland engelska namn, finnas icke mindre än 25,000 individer, och öfver 40 gator, platser, terrasser, villor, ete., bära drottning Victorias, af alla engelsmän älskade, namn. Londons enorma tillväxt kan dels tillskrifvas den omständighet, att inga murar eller fästningsvallar någonsin satt en gräns för dess utveckling. Uti rapporten, som utgafs utaf komitten för den sista allmänna Census, finna vi föjande yttrande härom: — I England är städernas och landets be folkning icke till den grad skiljd från hvarandra, som i många andra länder. Vallar, portar och fästvingsverk, hvilka under de borgerliga krigen förstördes, hafva aldrig blifvit återställda; inga stenmurar hindra befolkningens fria utveckling; oktroystemet, hvarigenom tulltjanstemännen ägde rättighet att undersöka hvarje artikel, som infördes uti staden, har aldrig existerat. Uti somliga städer ägde borgarne vissa handelsprivilegic hvilka dock andra kunde tillegna sig, mot en viss summas erläggande: och genom den stora municipal-reformen. (1 hafva alla städer blifvit öppnade för inflyttningar från alla häll. Sedan städernas och landets befolkning blifvit jemnlik till antal — hvardera består noml. utaf tio millioner -— har öreningen dememelian blifvit ännu intimare stadfääl genom slägtskapsband, som handelsintresSen. På samma vis yttrar sig M:r Laing: Ilvarje resande på Kontinenten har säkert anmärkt attes dernas befolkning der lefver mycket mera skild från landets befolkning än hos oss. IIvarje stad liknar en särskild ö, en liten nation för sig, med dess egna seder, lagar och intressen, och har föga gemensamt med det öfriga landets innevånare. I följd af detta främmande förhållande, utöfva städerna mindre inflytande på landets civilisation, på idterna och ställningen hos massan af befolkningen, än hos oss. Befolkningen uti våra städer utgör ingen menniskomassa, hvars privilegier, intelligens och intressen skilja den ifrån det öfriga samhälliet, såsom sallet. utomlands. Der ligger staden på sin s som ett vaktskepp ligger för ankar, upprätthållande en sorts egen social existens, slutande sina portar vid solnedgången, genom privilegier och tvångsskatt strängt skiljande sig från den öfriga befolkningen. I Tyskland och Frankrike var det från städerna som alla 1848 ärs rörelser och revolutioner utgingo. Landets öfriga befolkning har hvarken i godt eller ondt hunnit följa med städernas. I Hamburg, Berlin, Mänchen, Dresden, Frankfurt och andra större der, har smaken, literatur n, alla de finade nöjen, hvilka rikedomen medsigför, i hög grad utvecklat sig; men på landet, utanför dessa civilisationens oaser, står folket ännu på samma bildningspunkt, om det sedan ärhundraden innehaft. Städernas civilisation har icke inverkat på dem såsom på Englands befolkning i allmänhet. (RB traktelser öfver de Furopeiska Folkens ställning år 1848—9.) Man kan knappast föreställa sig huru många landtboar för närvarande äro bosatta uti London; dess befolkning, utaf alla samhällsklasser, består till me a än hälften, utaf folk frår landet. Detta märkvärdiga faktum har den sista stora Census ådagalagt; blott en million utaf Londons innebyggare äro födda i London; öfrer en million äro inflyttade från landet eller främmande orter. Det är intressant att jemnföra dessa olika inflyttningar; på några grefskaper tyckes hufvudstaden utöfva en större dragningskraft än på andra. 28,000 individer äro inflyttade ifrän Norfolk, 25,000 från Yorkshire, 32,000 från Somerset och icke mindre än 37,000 från det aflägsna Devoushire. Hela ÅA ARA Ah Ä t, lik