Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 november 1856, sida 2

2— G — — — — NN mb 2 — Mm 2 År 1 ce la iö16, ef pr repDen preussiska noten har publicerats i Nat. JIeit., och skola vi vid första tillfälle återkomma till densamma. För närvarande vilja vi endast nämna, att den är daterad den 25 Oktober, alltså efter att underrättelse hunnit ingå till Berlin om ministörens reorganisation. Man vill äfven veta, att denna not antingen alldeles uteblifvit, eller åtminstone blifvit mycket mildare, om en annan (reaktionär) ministere kommit till styret. Sleswigska ständer-församlingen är inkallad till Flensburg d. 5 Dec. och kammarherre v. Holstein, amtman i amterna Gottorp och ITiilten, utnämnd till kunglig kommissarius vid densamma. GREKLAND. Det heter nu, att de främmande trupperna skola utrymma detta land vid kung Ottos återkomst från dess utrikes resa. RYSSLAND. Det går ett rykte, att furst Gortschakoff till Rysslands diplomatiska agenter i utlandet aflåtit en cirkularskrifvelse rörande utförandet af parisertraktaten. I denna skrifvelse skulle Ryssland förklara sig beredt att aldeles afstå sina anspråk på Ormön, men fordrar att tvisten om Bolgrad skall hänskjutas till Pariserkongressen. Times bestrider emellertid tillvaron af denna cirkulärskrifvelse och påstår, att Ryssland, i trots af en lislig notvexling emellan makterna, ännu icke gisfvit tillkänna sitt beslut beträffande de sväfvande frågorna. Deremot är Globe af den tanken, att en sådan cirkulärskrifvelse existerar, men ryska regeringen skulle i densamma blott uttala sin mening i Bolgradfrågan. Man har sett i tidningarne omtalas ett projekt till giftermål emellan kungen af Sardinien och erkehertiginnan af Leuchtenberg, ryska storfurstinnan Maria Nikolajewna. Af detta projekt blir intet, om det är sannt hvad Timnes korrespondent i St. Petersburg skrifver, att denna furstinna, med eller utan sin brors samtycke, gilt sig med hofstallmästaren grefve Stroganow. En kejserlig ukas tillerkänner de tur(kiska krigsfångar från sista kriget, som aflägga trohetsed som ryska undersåter, betydliga förmåner, hvilka i vissa fall fördubblas för dem, som antaga den rätta (grekiska) tron; de deremot som icke vilja blifva ryska undersåter, skola ofördröjligen fortskaffas dit de önska. PERSIEN. Enligt Presse dOrient är persiska gesandten Ferruk Khan försedd med de mest vidsträckta fullmakter för biläggandet af de sväfvande stridigheterna emellan England och Persien. Rörande Herats öde skrifves till franska Monitören från Teheran under den 22 Oktober: Ingenting låter sig med säkerhet sägas om UHerat; det synes dock att de förhoppningar man här hyste, att genom underhandlingar få staden i sin makt, icke gått i fullbordan. Underrättelserna om de belägrades verkliga läge låta ganska obestämdt; de skola lida af hunger, men schackens trupper ha ej eller någonting att lefva af. Buckhariska köpmän, som lemnade Herat för 4 veckor sedan, försäkra, att man då knappt märkte att någon belägring existerade, emedan den blott bestod i en blokad af förnämsta porten; lifsmedel och tillochmed hela karavaner påsserade obehindradt in i staden genom de ännu icke spärrade tillgångarne. Då dessa notiser blifvit upptagna i Monitören och kunna göra anspråk på en viss tillfyrlitlighet, så vederlägga de, som man finner, det i andra franska blad spridda ryktet att Herat fallit i Persernas händer. Underrättelser från Wien af den 18 i Times bekräfta, att ryska generalen Duhamel trädt si persisk tjenst och för närvarande kommenderar belägringshären framför Herat. Rj;kKCHQAOCÖM. —