Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 november 1856, sida 2

— 12 me rr nifill i. ÖTun och lofvade att medvclbke 4 51 ndet af ett dylikt beslut. Skälet till densällsporda likhet i åsigter emellan de begtyska stormakterna är icke svårt att inÖsterrike önskar ingenting heldre än att den principen erkänd, att förbundet är cyldigt att beskydda och om så behöfs förrara förbundsstaternas utom Tyskland beigna besittningar. I Dresden, Miinchen och tuttgard begrep man dock hvilka vådliga ljder, som kunde uppstå af de obegränsade yrbindelser, som Preussen fordrade af förundsdagen, och man hade icke förr kommit nderfund med Preussens afsigter, än man ekämpade dem. Detta motstånd, i hvilket fven de mindre staterna snart deltogo, var å energiskt, att Preussen och Österrike inågo omöjligheten af att lyckas i sina plaser. Preussen modifierade då sitt förslag, ch förbundsförsamlingen antog detsamma. 3eslutet blef det ofvan angifna. Liibeckstidn. berätta, att senaten j denna fria stad har under öfvervägande ett från ett bojag af belgiska kapitalister härrörande förslag om anläggandet af en jernväg emellan Antverpen och de tre hansestäderna Bremens, Hamburgs och Liibecks hamnar. SCHWEIZ. General Dufour lemnade Paris d. 22 dennes. Man hör från flera håll, att hans mission misslyckats. Dess syfte var, såsom bekant, att bringa kejsar Napoleon på edsförbundets sida i Neufchateler-frågan. Enligt hvad som antydes i en pariserkorrespondens i LIndep. belge, har generalen hvarken riktigt lyckats eller misslyckats. Såsom det synes skulle kejsaren hafva lofvat att medverka till en för Schweiz fördelaktig lösning af frågan, under det vilkor att de rojalistiska fångarne först blifva frigifna. Vägrar Schweiz detta kunna, menar man, sakerna taga en mycket kinkig vändning. Såsom man finner af den redan bekanta telegrafdepeschen från Bern af d. 24 dennes förvägrar likafullt schweiziska regeringen enhälligt att utan något vilkor innan underhandlingar frigifva de rojalistiska fångarne, men, värderande tyska förbundsdagens i vänskap gjorda föreställningar, är den villig att börja underhandlingar på samma gång förklarar den dock att rättvisan får hafva sin gång. Rustningar, tillägger depeschen, äro beslutade. LUXEMBURG. Kammaren sammanträdde åter d. 19 Nov., då oppositionen ännu icke hunnit blifva ense om huru den sig förhålla porde med anledning af ett kungens manifest, hvari han betecknar majoriteten, d. v. S. oppositionen, som förledd och förklarar sig hvarken vilja afskeda ministören eller upplödressen antogs, hafva 4 medlemmar af opI men den härom framstälda propositionen blef I positionen låtit tumma sig att öfvergå på repositionen räknar imellertid med dessa 4 för ren består af 55 deputerade. Den 20 denten förklarad för slutad, sedan oppositionen aflägsnat sig och derigenom gjort det omöjligt för de qvarvarande att fatta något giltigt beslut. Man emotser nu med spänd väntan hvilka mått och steg regeringen skall taga. AMERIKA. I så väl en korrespondens från Newyork uti LIaAdep. belge som i Newyork M fHerald ser man det djersva påståendet, att den nyvalde presidenten Buchanan, för att vinna republikanerna och förhindra Fremonts I val 1860, ämnar verkligen såsom fri, d. v. 8. icke slafhällande stat, upptaga Kansas i Unionen. Enligt ett bref från Tampico at d. 20 OkI tober, gick i denna stad ett rykte, att Vidauri, chef för insurgenterna i norra Mexiko, ville erkänna Commonfort som Mexikos president. Annars gingo nästan alla berättelser ut derpå, att presterna äro på väg att lyckas i sina stämplingar för Commonforts störtande. DANMARK. Vi hafva omnämnt, att detta vårt grannrike för sin helstats-författning be finner sig i ett mycket spändt förhållandt till Tyskland. I utländska tidningarne ha varit synligt ett mycket vidlyftigt så kallad memorandum, hvilket danska regeringen til sitt rättfärdigande i domänoch författnings I frågorna aflåtit till tyska förbundsdagen. Ge nomläsningen af detta långa opus stadga sendast ytterligare den öfvertygelsen, att hel stats-författningen är olämplig och opraktish så länge en del af helstaten utgör en del : sen statskropp med ofria institutioner. Härom dagen nämndes, att många skarpa noter frå I I I de tyska stormakterna Österrike och PreuI sen kommit danska hofvet tillhanda och a I dia Åaeriganam försatts i en ganska bryt geringens sida, och 4 voro frånvarande. Optillfället frånvarande 28 medlemmar, hvilket II utgör den absoluta majoriteten, enär kammaI nes blef kammarsessionen af konseljpresidenSa kammaren. Oppositionen begärde derför 24 timmars uppskof med förhandlingarne, förkastad med 25 röster emot 24. Sedan a— — — — 2 — — UlL Pm