Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1856, sida 1

eller då tillochmed e en majoritet bildar sig för deras förslag, någon af herrar ministrar utan krus förklarar, att de må protestera eller fatta beslut bäst de vilja, Hans Majestäts regering skall i alla fall endast handla i enlighet med sin öfvertygelse. — Har det med en författning och med ett konstitutionellt statsväsende kommit till en sådan fullkomlig vanmakt, ett sådant förhånande, så är det visserligen bättre att äfven formen utplånas samt att den förklarade suveräna monarkien inträder i sina oinskränkta rättigheter. Detta kunde för längesedan hafva skett i Preussen, ty det finnes ingen makt, som skulle kunna förmå hindra kronan derifrån; men man föredrager att låta den skenbara konstitutionalismen fortfarande ega bestånd, såsom ett högst beqvämt medel att regera oinskränkt, utan att öfvertaga det förhatliga i de beslutade åtgärdena eller lagarne. Sedan man under det sistförflutna året, med tillhjelp af polisen och landtråden, samt under stränga hotelser mot alla embetsmän att välja i öfverensstämmelse med regeringens vilja, utöfvat ett sådant inflytande på valen, att en afgjord junkeroch regeringsmajoritet förefinnes inom representanternas hus, och sedan man bildat ett adelseller herrehus, i hvilket junkerdömet obestridt dominerar, har man i landtdagen ett så lydigt verktyg, som det nuvarande systemet någonsin kan önska. Detta system har den medeltidstendensen att skrufva hela staten några sekler tillbaka samt att, med de gamla stadgandena och inrättningare i kommunalväsendet och skråen, äfven bringa till stånd en slags feodalistisk monarki, tillskuren på modernt sätt. Adeln skall försvara och försäkra sina gamla företrädesrättigheter mot den revolutionära samtiden; kyrkan skall leda den förvildade massan tillbaka till den gamla fromheten och rättrogenheten; vetenskaperna skola vara af kristlig anda och likaså konsterna; handtverken skola bilda korporationer; bönderna skola i de adliga godsegarne respektera sina födde förmän, sin öfverhet. Detta system måste naturligtvis öfverallt stöta den nya tiden för hufvudet och finner i våra stora och rika städer de mest afgjorda motståndare. Preussen har för närvarande 17 millioner invånare; af desse lefva 5 millioner i städerne. Vi hafva omkring 12,000 riddaregods, af hvilka minst hälften egas af det tredje ståndet. Ända till för några få år sedan var adeln hos oss till största delen fattig; dess gods så skuldsatta, att mången icke i verkligheten rådde om takpannorna. Under de sista åren hafva de oerhörda spanmålsoch spirituosapriserna gjort godsegarne rika; men samtliga de 12,000 riddaregodsen representera knappast så mycket i kapital, som en af våra stora handelseller fabriksstäder, såsom till exempel Köln vid Rhen eller Breslau i Schlesien, för att icke ens tala om hufvudstaden Berlin. Nu skall en hop landtbruksidkande och bränvinsbrännande junkrar regera staten och bilda majoriteten inom landtdagens båda hus, medan de många stora, rika städerna äro på det torftigaste representerade. Kyrkan skall göra skola och vetenskap kristliga, d. v. s. inskränka läro-friheten, sammanpressa andens rörelse medelst trostvång samt bringa den protestantiska scepticismen, rättigheten till meningsoch trosfrihet, till forskningarne efter vetenskaplig sanning, under oantastliga kyrkliga dogmer. Man har under åratal hos oss presterat mycket i förföljelselusta och polisätgärder samt äfven lyckligt och väl ställt polisoch förvaltningsätgärderna öfver lagen; men detta oaktadt har det i kamrarne öfvermäktiga junkerpartiet lika litet som det kyrkliga partiet kunnat ernå en verklig triumf; ty då t. ex. 12:te artikeln i författningen, som garanterar trosfrihet, skulle upphäfvas, uppstod en sådan rörelse i provinserna och i synnerhet i de stora städerna, att 2— 2 ——— 2—