Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 november 1856, sida 1

llorny tros blifva återkallad, i trots af Rysslands uttalade önskan att se honom qvar på hans post. Mannen har väl för mycket komprometterat sig för att längre kunna hållas uppe. Rörande hang spekulationer i St. Petersburg yttrar sig Times pariserkorrespondent på följande pikanta rätt: Det säges allmänt af grefve Mornys vänner, att han för allt i verlden vill stanna qvar i St. Petersburg. Det tycks som om han tagit med sig de bästa taflorna ur sin rika samling, för att gifva de rike Ryssarne någon id om civilisationen såsom den uppfattas i mera gynnade länder. Milningarne beundrades såsom sig borde, och egarens smak och rikedom blefvo, såsom de äfven förtjente, icke mindre prisade. Några af hans excellens moskovitiska vänner frapperades mycket genom förträffligheten af dessa konstverk, och beklagade suckande att nöjet som deras betraktande skänkte skulle vara så kort. Hr Morny är af naturen mycket medlidsam; och, oberoende af denna vackra egenskap, gladde det honom att få ett tillfälle att visa det han kunde göra en uppoffring för sina vänner. Efter att hafva betänkt sig något, säges han hafva beslutat sig för att skiljas vid sina skatter, och mälningarne funno snart nya ägare. Det kan icke supponeras att något liknande egennytta var driffjedern för grefvens beslut, men det berättas, att denna affär inbragte honom en liten rätt vacker vinst. Hans mission har icke endast varit åtföljd af ära, utan af vinst — det rent bländande och det substantiella. Ivad tycker ni om grefve Morny? frågade nyligen en person en ryss at hög rang. A bra; rätt bra; det är en lycklig spekulant, utföll svaret. SCHWEIZ. Från Bern skrifves under den 15 dennes, att de tyska makternas representanter i denna stad officielt meddelat schweiziska regeringen de nyligen af tyska förbundsdagen i Frankfurt fattade beslut i Neufchatelerfrågan. HBland de officiella handlingar, som på senare tider bragts i dagen rörande Neufchatelerfrågan, förekommer en af ganska märklig beskaffenhet. Det är ett s. k. memorandum, uppsatt af preussiska ombudet vid Londonerkonferenserna och adresseradttill de 4 andra stormakternas representanter för att anhålla om deras regeringars bemedling. I detta dokument, hvilket innehäller en . berättelse ur preussisk synpunkt om de tilldragelser i Neufchatel, som ledt till omstörtandet af preussiske konungens välde, stödjer sig författaren, för styrkandet af Preussens rätt, mindre på 1815 års traktater, än på det sätt, hvarpå styrelsen öfver furstendömet kommiti andra händer. Revolutionen skulle icke hafva varit ett verk af folket sjelft i Neufchatel, utan af främlingar, som undertryckt och förfalskat det rogna undersätarnes önskningar. Häraf följer, att om, hvilket vi anse vara mycket lätt, motsatsen bevisas, berlinerhofvets argumentatioi lider ett svårt afbräck och att det då möjligen skulle kunna förmås att afstå från sina förmenta anspråk. I Gent ha val ägt rum till stora rådet. Det radikala partiet har segrat utan motståndare. James Fazy står i spetsen för de valde. Bland de andra rådsmedlemmarne befinna sig general Dufour, som har för sitt val endast att tacka den stora aktning han åtnjuter, enär han icke tillhör det radikala partiet, och ungerska generalen Klapka, Komorns frejdade försvarare, som nyligen blifvit naturaliserad medborgare i Genf. DANMARK. Det nämndes i går, att kunoa ee a — — — tp noa HAIMAAa marfadarn nd an månannstie anm