Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1856, sida 2

tkärdad, men ett belgiskt-tyskt bolag skall tafva utsigt att erhålla densamma. PERSIEN. Morning Post berättar, att len till Konstantinopel ankomne persiske amoassadören Ferroukh Khan der ingenting uträttat. Lord Stratford, som insåg att Persien skulle vägra den första nödvändiga eftergiften — den persiska armåens tillbakamarsch från Herat — ville icke inleda någon underhandling med honom eller ens emottaga ett besök af honom. Det är nu att afvakta, om den persiske gesandten skall bege sig till Paris, eller om han, upplyst i Konstantinopel om det ogrundade i hoppet om Frankrikes mellankomst, skall söka förmå schacken till eftergifvenhet för Englands fordringar. M. P. förklarar, att, ehuru England annars ej skulle hafva något att invända emot Frankrikes bemedling, det i förevarande fall ej kan antaga densamma, emedan frågan om Herat uteslutande rör England och är af så afgörande vigt för Indien, att England fast beslnutat att afgöra den på egen hand. Det är alltså att hoppas, det hr Thouvenel (franska gesandten i Konstantinopel) icke skall gifva persiska sändebudet något hopp om franskt understöd. Det har berättats, att franska sändeb. i Persien, som d. 1 Sept. på permission rest till Europa, fått order att vända tillbaka för att verka på schacken i fredlig riktning. Ar detta sannt, förefinnes utsigt till en fredlig lösning. Herats öde balancerar imellertid i vågskälen. Dunligt kommendanten Esan Khans beräkning var staden försedd med proviant för 6 månader, men enligt senare säkra underrättelser var förrådet allaredan uttömdt i början af September och garnisonen inskränkt till mycket små portioner hästkött. Dost Mohamed kan icke komma till undsättning, emedan han har svårt nog för att hålla sig i Kandahar der hans allians med Eagland har skadat hans popularitet. Ätt Herat således snart måste falla är säkert, men lika så säkert är, att, om freden i Europa förblir orubbad, Englands åtgärder skola tvinga schacken att åter utrymma det. Hvad som är att göra för att för framtiden betrygga Herats oafhängighet är för ögonblicket en lika så vigtig som dunkel fråga. Nyligen bekommos från Tries tvenne rakt motsatta telegrafdepescher rörande persiskengelska förhållandena, den ena krigisk och den andra fredlig. De senaste notiserna från Indien förklara huru den fredliga depeschen tillkommit. Englands krigiska anstalter hade icke hindrat persiska hofvet att skicka ett sändebud till Bombay för att der installera en persisk konsul. Som någon officiel brytning ännu ej ägt rum emellan de begge länderna, hade guvernören emottagit detta sändebud med den höflighet, som de diplomatiska bruken stadga, hvilket för ett ögonblisk föranledt den tron, att misshälligheterna emellan Persien och England blifvit bilagda. AMERIKA. Till Liverpool hafva ankommit underrättelser från Norra Amerika af d 25 Oktober. Telegrafdepescher från Neworleans af d. 22 omtala ovanligt omständligt de segrar Walker i Nicaragua vunnit öfver de allierade makterna Costa-Ricas, Guatemalas och Honduras trupper. Han skulle först slagit dem vid portarne af Massara och sedan vid sitt eget högquarter, Granada, som oförhappandes angripits af fienden. Denne skulle hafva förlorat 1000 man, under det Walkers förlust blott utgjorde 16 döde och 30 sårade. Men deremot skulle infödingarne mördat 3:ne amerikanska medborgare som voro aldeles främmande för Nicaraguas affärer, och bland de mördade skulle befinna sig hr Wheeler, amerikanska regeringens representant. Man ansåg emellertid dessa notiser för betydligt öfverdrifna. Rörande Carpentiers ertappande meddela tidningarne mycket långa och omständliga berättelser, hvilka dock i åtskilliga punkter afvika från hvarandra. Det synes imellertid vara säkert, att han blifvit offer för sin egen allt för stora försigtighet. Ejiter att man varit honom på spåren i Newyork, der han, för att undgå upptäckt, måst gömma sig i sin säng emellan tvenne madrasser, under det huset hvari han befann sig genomsöktes, fann han för rådligast att lemna denna stad. Han ville dock, för att icke röjas, icke medtaga ett schatull, som innehöll juveler och papper af värde, och han anförtrodde sig derför åt en Amerikan, hos hvem han hyrt ett rum och som hjelpte honom med att nedgräfva schatullet i husets källare. Då de 2 2 I (140020r4