2—— A1 te —— vunnen traktat. Parisertraktaten är allt hvad vi fått för våra 80 millioner Å och 34,000 uppoffrade menniskolif. Detta resultat är för dyrköpt för att bortkastas. Vi äro beredde och fast beslutade att försvara det. Vär flotta i Svarta hafvet har förstärkts och skall stanna der tills Ryssland uppfyllt sina förpligtelser. Kriget har icke visat att vi äro de svagare, och att vi skulle behöfva att gifva vika för trolösheten och sveket. Vära egna och våra allierades rättigheter skola icke trampas under fötterna till bätnad för det moskovitiska högmodet, eller för att zaren må kunna säga verlden, att han äfven efter kriget kunnat trotsa Europa och fortfarande följa den politik, för hvars omintetgöran e vi offrat värt blod och våra skatter, och hvilken det var vår vilja att ickelåta vakna upptill nytt lif igen. Pligtens väg, som vi hittills följt, skola vi, ehvad det an må kosta, framgent följa, tills den ledt till ett ärofullt resultat. Lord Palmerstons yttranden i ett af de tal han hällit i Manchester den 6 dennes till svar på de olika adresser, han der emottag t, låta icke eller särdeles lugnande. vi hafva nu fred, yttrade han, och jag hoppas, att den skall blitva varaktig. Dess varaktighet kommer dock att bero deraf, om vilkoren, hvarpå den är grundad, redligt och ärligt uppfyllas. Jag vill hoppas, att den makt, som genom glömska af iuternationella pligter och rättigheter å rog sig hela Europas ovilja och till en del dess aktiva fiendskap, skall respek tera och troget uppfy la vilkoren; i denna händelse kommer f. ed n utan tvitvel att blifva af läng varaktighet.? Det är fara värdt, att de häftiga artiklar, som utvexlats emellan engelska och franska bladen, kunna leda till en ömsesidig förbittring emellan de begge foliea. LIndep. belge vil veta, att engelska kabinettet skulle inskränka sitt motständ emot en ny pariserkongress dert ll att biträda Pleussens och Sardimeas deltagande i densamma. Dessa makter skulle England vilja se uteslutna, medan det befarar, att de skulle understödja Frankrike och tolka traktaten på ett för Ryssland gynnsamt sätt. En tysk tidning har satt i fart ett rykte, hvilket vunnit betydligt insteg i Paris och enligt hvilket Eagland skulle hafva för afsigt att besätta nagon punkt på Sicilien, för att lättare kunna utöfva inflytandet på Italiens angelägenheter. Detta steg skulle rättfardigas genom Fransmannens ockupation af Rom och Österrikarnes af Bologna och Ancona. Ryktet anses dock vara i behof af bekrastelseLord Palmerstons besök i Manchester d. 6 dennes ger mycken sysselsättning ät allmänna uppmärksamheten, och tidningarne hafva vidlyttiga berättelser om det hedrande emottagande som blifvit bemälte statsman till del i denna hufvudstad för Englands bomullsindustri, och fredsvännernas högqvarter. vi hafva redan citerat hans märkligaste yttranden beträffande den yttre politiken. Rörande de inre förhällandena, uttalade sig lord P. för frihandeln och förklarade, det för hvarje ministåres pligt att utbreda denna princip äfven i utlandet. Han fästade äfven uppmärksambeten derpå, huru nödvändigt det skulle blifva för — — 0?