Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 november 1856, sida 1

2—2 — t—— P r — vit utarbetad, som förfogar om sammankallandet af dylika representantförsamlingar i de bemälta furstendömena. Den blir dock icke gällande, innan den diskuterats och antagits af alla de i frågan interesserade makternas representanter, hvilka sammanträda i Konstantinopel under storvizirens ordförandeskap. Denna firmans bestämmelser bevisa, alt Porten af en trångbröstad och kortsynt politik anser sig böra förhindra dessa länders utveckling och framåtskridande och framför allt deras politiska förening. Dessa representantförsamlingar skola hvardera bestå af 5 klasser eller stånd, kallade komiter, som, valda klassis, hvardera skall utgöras af 17 medlemmar, De 5 klasserna äro 1) presterskapet; 2) högadeln; 3) den lägre adeln och jordägare i allmänhet; 4) borgarne; 5) bönderna. Biskoparne äro sjelfskrilne. Men huru de få öfriga medlemmarne af 1:sta klassen skola väljas är icke närmare bestämdt. För de båda adelsklasserna skola valen vara direkta och för borgare och bönder indirekta. För att vara valbar måste man åtmi stone vara 30 år och åtnjuta alla sina medborgerliga rättigheter. Hvarje komitt öfverlägger på sitt särskilta rum och har endast att sysselsätta sig med furstendömets angelägenheter eller de behof, som äro egna för den klass som den representerar. R sultatet af hvarje komites öfverläggningar skall underställas alla 5 komitterna församlade i plenum. Från denna allmänna församling gå alla de af henne granskade och antagna projekterna till reorganisationskommissionen, som underkastar dem en första prölning, hvarefter de blifva föremål för en ny öfverläggning emellan Porten och de öfriga makter, som undertecknat pariserfördraget. Det är församlingens medlemmar förbjudet att individuelt kommunicera medlemmerne af den europeiska reorganisations-kommissionen sina meningar, utan skola de af församlingen antaga projekter af dess president öfverlemnas åt kommissionens president (som är ingen annan, än den turkiske kommissarien). Inga förbindelser få underhållas emellan församlingen och kommissionen utan förmedelst den turkiska kommissarien. Hvarje komitö skall välja sin ordförande, men församlingens ordförande och sekreterare skola utnämnas af den turkiska ståthållaren i furstendömet. Slutligen förbjudes församlingarne vid hotelse om allvarsam påföljd att sysselsätta sig med frägor, som strida emot Portens öfverhöghet och furstendömenas gamla privilegier. Man ser huru angelägen Porten varit att förekomma det icke frågan om furstendömenas förening skall väckas i de representantförsamlingar, som i pariserfördraget förunnats furstendömena, på det att de skulle kunna göra sina önskningar och behof kända för Europa. Ett sådant tvång på församlingarnes yttrande rätt kan icke vara annat, än rakt stridande emot pariserfördragets anda och mening. SPANIEN. Med den omtalade inquisitionen för landtpresterna förhaller det sig sälunda, att en ecklesiastisk-statistisk byrå inrättats, hvilken sorterar under justitsministern och till hvilken biskoparne skola inlemna berättelser om sina prester, på det att byråen, med tillhjelp af dessa upplysningar må kunna hålla räk enskapsböcker öfver hvarje enskilt prestmans vandel och embetsduglighet. Räkenskapsböckerna skola, såsom det heter, hållas hemliga, men följden vill dock blifva, att det lägre presterskapet helt och hållet kommer i det högres väld. Liktidigt med införandet af denna inrättning har undervisningen i kyrkolagen fräntagits universiteterna och öfverlemnats åt prestseminarierna. I Barcelona råder stark jäsning. Denna AAA AA——— Mill ni oi taga Ar Lanna . Alan I