Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1856, sida 1

ning låtit meddela följande upplysningar: I slutet af September hade franska gesandten för förbundspresidenten muntligen yppat det han af kejsaren fätt sig uppdraget att framföra hans önskan, att Neufchateler-fångarne måtte frigifvas, enär derigenom en lösning af Neufchatelerfrågan väsentligen skulle underlättas. Härpå hade svarats, att regeringen vore beredd att föreslå en amnesti för insursgenterna i Neufchatel, så snart Neufchatels fullkomliga oberoende af Preussen kunde anses som fullkomligt betryggadt. För att kringgå den ömtåliga frågan, hvem som skulle taga första steget, hade äfven engelska regeringen önskat veta, huruvida icke denna svårighet kunde häfvas derigenom, att England och Frankrike liktidigt angåfvo de vilkor, under hvilka stridigheterna kunde biläggas på ett för båda parterna ärofullt sätt. Delade förbundsregeringen denna åsigt, hade den att närmare beteckna de vilkor, hvilka den vore beredd att antaga. Äfven härpå svarade förbundsregeringen, att den väl vore villig att inlåta sig på underhandlingar, men att dessa underhandlingar måste hafva till basis erkännandet af Neufchatels fullkomliga oafhängighet af hvarje utländsk förbindelse. För brittiska gesandten upprepades äfven den förklaringen, att förbundsregeringen på denna basis vore villig att föreslå en amnesti. Ryska och österrikiska gesandternas bemedlingsförsök hade bemötts på samma sätt. För den händelse frågan skulle förekomma å en blifvande kongress, har förbundsregeringen fogat anstalt, att Schweiz derå skall blifva lika så väl representeradt som motparten. Förbundsregeringen har imellertid insett nödvändigheten för Schweiz att vara rustadt för hvarje händelse. Fördenskull hafva för ett par veckor sedan general Dufour och artilleriinspektorn, öfverste Fischer v. Rheinach kallats till Bern, för att i samråd med chefen för krigsdepartementet utarbeta en försvarsplan och företaga en indelning af armen i divisioner och brigader samt organisera armåens generalstab. Ofvanstående notiser hafva redan.en gång förut i sammandrag varit omnämnda efter en telegrafdepesch från Bern. PREUSSEN. Denna makts diplomatiska åtgöranden i Neufchatelerfrågan synas hittills hafva varit följande: Till de makter, som jemte Preussen undertecknat Londonerprotokollet af den 24 Maj, nemligen Frankrike, Österrike, England och Ryssland, har berlinerkab. aflåtit en not, hvari de uppmanas att ånyo fordra af Schweiz att det erkänner Preussens konungs rätt till Neufchatel och yrka ett bestämdt svar på denna begäran, Vidare har Preussen i slutet af September adresserat en cirkulärdepesch till sina diplomatiska agenter vid de tyska hofven, hvilken depesch skulle meddelas höga vederbörande att förbereda dem på den proposition i saken, som Preussen ämnar väcka vid förbundsdagen i Frankfurt. Denna depesch innehåller 2:ne bestämdt skiljda delar. I första delen begär Preussen, att tyska förbundet skall ansluta sig till det ofvanbemälta Londonerprotokollet och derigenom erkänna Preussens anspråk på Neufchatel. I andra delen föreslår Preussen de tyska staterna att understödja en af Preussen till Schweiz riktad begäran om de royalistiska fångarnes omedelbara frigifvande och att vara betänkta på allvarsammare mått och steg i fall denna begäran blefve afslagen. Det är icke tvifvel underkastadt, att tyska förbundet ansluter sig till Londonerprotokollet. Deremot är det icke lika säkert att förbundet går in på den andra propositionen, enär dess antagande skulle kunna inveckla förbundet i alla konseqvenserna af tvisten emellan Preussen och Schweiz. Dagen, då förbundsförsamlingen skall sys