Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1856, sida 1

— —41.— — selsätta sig med denna fråga, är ännu ich beramad. Ännu pågå de preliminära unde handlingarne med de olika hofven för att ir hemta deras tankar och göra dem gynnsan stämda för propositionerna. Wienerkabinettet har imellertid i en den dennes daterad cirkulärnot förklarat sig b falla dessa propositioner. LUXEMBURG. Det har omnämnts att det tal, hvarmed kungens representant, prin Henrik, öppnade landtdagen i detta storhei tigdöme, förkunnades att regeringen ämnad framkläcka en proposition om författningen totala omstöpning. Adressutskottet utarbeta de ett svar på detta tal, hvilket svar inne håller en bestämd och otvetydig protest e mot regeringens författningsomstörtande pla ner. Detta svar, eller adress som det kal las, antogs i plenum d. 24 dennes med 3 röster emot 15, oaktadt alla de bemödande som gjordes af styrelsens anhängare att f strukna de satser, som uttala förkastelsedo men öfver vederbörandes anslag emot författ ningen. FRANKRIKE. De af Monitören offentlig gjorda handlingarne i neapolitanska fråga! bestå af 2:ne depescher från franska utrikes ministern, grefve IValcuski, till franska ge sandten i Neapel, baron Brenier, af d. 27 Maj och d. 10 Oktob., samt 2:ne depesche från neapolitanska utrikesministern, kommen dör Carafa, den ena af d. 30 Juni till neapo litanska gesandten i Paris, markis Antonini och den andra af d. 26 Aug. till franska ge sandten i Neapel, baron Brenier. I den första noten af d. 21 Maj uttala; grefve Walewski sin regerings farhågor, at det betänkliga tillståndet i Neapel skall för anleda oroligheter, som kunna utbreda sig öfver hela Italien och blifva farliga för Eu ropas fred, hvarför kejsar Napoleon anser sig böra tillråda konungen af Neapel, att öfver gifva sitt hittills följda system af ytterlig stränghet, hvilket blott är egnadt att ök: missnöjet och nära de revolutionära tenden. serna, och deremot söka lugna sinnena ge. nom en försigtig, begränsad amnesti och en förbättrad lagskipning. Kommendör Carafas svar på denna, i den vanliga höfliga diplomatiska tonen affattade och i sina fordringar ytterst moderata not kan icke kallas groft eller plumpt, men def saknar alla artigheter och innefattar en torr och tvär vägran att efterkomma de goda råden, i det Carafa dels protesterar emot främmande regeringars rätt att inblanda sig i Neapels inre angelägenheter, dels förklarar de gifna råden för ändamålslösa, dels tadlar vestmakterna, för det de på visst sätt kommit de revolutionäre i Italien till hjelp, och slutligen beklagar, att kungen nu, då man vill utöfva ett slags tvång emot honom, icke längre skall kunna följa sitt ädla hjertas ingifvelser och såsom hittills förmildra straffet för enskilta politiska förbrytare. Den andra noten från kommendör Carafa är höfligare i formen, men gör dock inga eftergifter. Grefve Walewskis not af d. 10 dennes beklagar, att kungen af Neapel icke vill lägga vestmakternas råd på hjertat, ålägger baron Brenier att laga sig i ordning att lemna Neapel, samt underrättar honom om, att den franska flottan kommer att blifva liggande vid Toulon, hvarifrån tid efter annan kommer att afsändas ett krigsskepp till någon af Neapels eller Siciliens hamnar för att underhålla förbindelsen med konsulerna och inhemta om franska undersåtare äro i behof af skydd. I samma ändamål kommer engelska flottan att taga station i Malta. Det var d. 21 som baron Brenier meddelade neapolitanska regeringen denna not. Först d. 27 lemnade han Neapel. Det heter, att krigsministern Vaillant skall