Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 oktober 1856, sida 2

Det sria utbytet. En svensk tidning har efter la Presse återgifvit en särdeles sund och slående uppsats i ofvanskrifne ämne. Efter att hafva redogjort för de fordna falska theorierna, att den enas vinst alltid borde vara den andras förlust, hvilket, i stort sedt, är motsatsen, yttrar förf:n: Visserligen kunde man tro på denna doktrin, då det ena seklet liknade det, som föregått och då rikedomen intet alls eller blott småningom ökade sig; men i våra dagar kan en dylik sats icke försvaras, ty med dess bibehållande vore det omöjligt att förklara tillvaron af den rikedom, som tillvexer och allmänt sprider sig så väl bland nationerna som individerne. Nu för tiden finnas tjugo nationer, hvilka äro lika så rika, som Frankrike och England voro på Voltaires tid; England och Frankrike sjelfva äro nu tjugo gänger rikare, än de voro då; det är således obestridligt, att den enes eller andres rikedom uppkommer annorlunda, än genom en motsvarig förlust hos någon annan. Man bestrider nu icke solens relativa stillastående, och icke heller jordens och de andra planeternas dagliga rörelse omkring den; men man bestrider ännu utbytets verkningar, och man vill icke se rikedom i annat, än i egandet af guld och silfver. Vi hafva i vår verld en stat, som ännu icke uppnått åldern af hundraårig, en stat, som för mindre än ett sekel sedan hvarken hade vetenskaper, rikedomar, kapital, kredit, frihet eller makt. Denna stat är likväl i dag en af verldens mäktigaste och rikaste: kapital, kredit och friheten ha inom den utvecklat sig mer än öfverallt annorstädes. Måhända kunna vi inhemta en eller annan dyrbar upplysning ur en undersökning om framalstrandet och tillvexten af denna stats rikedom, hvilken snart sagdt daterar sig från gårdagen, men likväl dag från dag ökar sig. Då de Förenta Staterna började att göra utbyten med de andra folken, hade de, så till sägandes, intet kapital i metalliskt mynt; men de hade ogenomträngliga skogar, ännu aldrig odlade landtsträckor nästan okända och aldrig bearbetade grufvor, bruksanläggningar och manufakturer i perspektiv, samt en oerhörd kredit, grundad på framtiden. Dessutom hade de, jemte dessa ännu icke utvecklade rikedomar, en utomordentlig fallenhet för handel, en beundransvärd verksamhet, ett gränslöst förtroende till sina institutioners förträfflighet, en stark tro på friheten och en ihärdighet, som bestod hvarje pröfning. De voro då rika genom ett inbilladt egande; vi vilja nu visa huru de förvandlat detta i verkliga och positiva rikedomar. I motsatts till den gamla ekonomiska doktrinen om handelsbalansen, enligt hvilken de stater, som vilja rikta sig, alltid böra utföra mera än de införa, har Nordamerika, med undantag af ett enda tiotal af år, oupphörligt importerat mera, än det exporterat. ge här en fullständig tablå öfver dess införsel för hvarje tionde år, allt ifrån början af förbundsstyrelsen till och med år 1854: Fr. o. m. 1790 t. o. m. 1799! 2, 502,963, 430 fr. 1800 1800 4, 667,581,390 n 1810 1819 4,094,436,370 1820 1829 40011.032.160 5 n 1830 1839 6,332,057,415 r 1840 1849 5,983,934,915 n 1850 1854 5,970.359,915 Och se nu här förteckningen öfver dess utförsel under samma perioder: Fr. o. m. 1790 t. o. m. 1799 2.054, 636,690 fr. 1800 15809 3.755,751.495 1810 1819 27934.794.525 v