Seger TCaKtlionen Yun Hiv I ÖP4MIIII 90 1 oo vaez och hans själafränders utnämning till ministrar. Spanska ministerförändringen har skett med Napoleons vetskap och goda minne. Napoleons bekanta bref till drottning Isabella, hvari han tillråder henne att förblifva det konstitutionella statsskicket trogon och inblandar fraser om 1789 års principer, var endast beräknadt på att lura Engelsmännen och detta var Madriderhofvet allt för väl bekant, för att det skulle taga de gifna råden för allvarligt menade. Nu vill Napoleon, då han icke vill bryta med England, sockra de piller han tillredt åt England i Spanien, och detta sker på den allmänt förhatade neapolitanska banditkungens bekostnad. Ryktesvis förmäles, att grefve Walewski i en cirkulärskrifvelse till Frankrikes diplomatiska agenter i utlandet svarat på Gortsehakoffs oförskämda opus. Österrikiska sändebudet Hubner väntades d. 19 i Paris. Monitören offentliggör en berättelse af generalguvernören i Algirien, marskalk Randon, hvilken säger upproret i Kabylien vara fullkomligt undertryckt. Hofvet roar sig i Compiegne, der det hvarenda dag gifves baler eller anställes jagter. Engelska pressen yttrar sin förundran öfver detta lustiga lefverne, under det landet har att dragas med en svår penningeförlägenhet. Denna förundran delas af pariserbefolkningen, hvars lättrörda inbillning uppskakas af de besynnerligaste rykten i afseende på krigen. Man betviflar riktigheten af den senaste bankberättelsen. Det påstås, att de stora bankirhusen lemnat hanken ädla metaller och reda penningar, för att förstora den metalliska valutan, men andra dagen återtagit sitt lån. Följaktligen vore banken på nåd och onåd öfverlemnad åt några bankirhus. Bankiren Pereire, heter det, vill drifva banken till det yttersta, för att genomdrifva sitt eget projekt att förena banken med Credit Mobilier och utgifva räntebärande sedlar. Att ruinera banken är dock lika omöjligt för Pereire som någon annan bankir, och för öfrigt förbjuder dem det deras eget intresse. Icke destomindre tros sådana orimligheter, som förmodligen sättas i fart af regeringens fiender för att skada. Vid flyttningen i början af denna månad hade kejsarparet ställt betydliga summor till polisens disposition för att betala förfallna hyror för sådana arbetare, gom sjelfva icke kunde betala dem, och ntan denna hjelp, blifvit utvräkta. Man ser häraf buru angelägen kejsaren är att hålla arbetarebefolkningen vid godt mod. Methoden han dervid följer kan dock i längden svårligen bära sig och har alltid den olägenheten att öka massans anspråk, utan att egentligen förbättra dess ställning. ÖSTERRIKE säges bemöda sig att vinna de andra makterna för den åsigten att kommissionen för Donaufurstendömenas reorganisation upplöses och att denna reorganisation hänskjutes till Pariser-kongressen, vid hvilken då bemälte furstendömenas interessen skulle representeras genom en för ändamålet utsedd deputation af bojarer. RYSSLAND. Enligt en berättelse i BerlinerBörsenzeitung skulle grefve Morny för Gortschakoff uppläst grefve Walewskis (under Frankrike) omnämnda cirkulär-skrifvelse. Denna skrifvelse skulle, enligt bemälte berättelse, som dock ej synes förtjena någon synnerlig tilltro, gå ut på att ådagaligga det Frankrikes politik är fullkomligt fredlig, och försäkras deri, att franska regeringens deltagande i neapolitanska angelägenheterna inskränker sig till en ren diplomatisk mellankomst, grundad på den önskan att bevara lugnet i Italien och der förekomma nya oordningar. Man har verkligen svårt för att tro, det franska regeringen skulle så djupt förnedra sig, att den för en makt, som så nyligen känt tyngden af dess segerrika vapen, ursäktade en politik, hvartill samma makt sjelf så ofta gifvit föredömet. AMERIKA. De senaste underrättelserna från New-York gå till d. 1 dennes. I politiskt hänseende äro de utan särdeles interesse. president-valet slukar all uppmärksamhet. Söderns förbittring emot norden synes vara i tilltagande. På ett demokrat-möte i Richmond i Virginien höll guvernören i nämnde stat ett ytterst häftigt och till öppna fientligheter äggande tal emot republikanerna i norden, dem han hedrade med benämningen af djeflar och förrädare. De från Paris förrymde tjenstemännen vid franska nordbanan, Grelet, Parrot och Carpentier, berättas hafva blifvit ertappade och gripne i Amerika. Vid deras arrestering funnos hos dem betydliga penningesummor och en mängd couponger. Med ångaren Cherso