Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 oktober 1856, sida 2

Article Image
Domstolen har dock, såsom man vet, denna gången varit mindre sträng än man hade väntat. Ingen enda dödsdom har den fält, och Mingona, mot hvilken den svåraste anklagelsen var riktad, blef dömd till lifstids — och, enligt en annan uppgift, till endast 12 års landsförvisning. Måhända en aning om en nära förestående omhvälfning föresväfvat domrarne och afskräckt dem från att fälla en alltför uppenbart orättfärdig dom. SCHWEIZ. Det har omnämnts, att en rörelse utbrustit i kanton Waadt med anledning af förbundsförsamlingens beslut i jernvägsfrågan. Att döma af första underrättelsen såg det ut att vara fråga om ett uppror. Närmare underrättelser visa dock, att alls icke något uppror var å färde, utan att ombud af det parti, som i jernvägsfrågan har andra åsigter än de som legat till grund för förbundsförsamlingens beslut, hållit en laglig och fredlig sammankomst och derå utsett en komite med fullmakt att träda i underhandlingar med förbundsförsamlingen för att förmå den att åtra sitt beslut. Efter att hafva öfverenskommit om grunderna för en adress från folket i kanton Waadt till schweiziska folket åtskiljdes församlingen lugnt och stilla. Med anledning af den jäsning som jernvägsbeslutet framkallat i kanton Waadt har centralregeringen ansett sig böra uppmana de i saken mest interesserade kantonerna, Waadt och Freiburg att åsämjas om den riktning jernvägen skall taga genom kanton Waadt. Regeringen hoppas på detta sätt tillvägabringa en försoning af de stridiga interessena; men framgången af denna vackra plan är tvifvelaktig i anseende till de begge jernvägspartiernas ytterliga förbittring emot hvarandra. Stora rådet (solkrepresentationen) i kanton Neufchatel har slutat sitt urtima möte d. 3 dennes. Detta möte har varit ganska kort, men likväl märkvärdigt för de derå fattade beslut, hvilka äro af stor politisk vigt för denna kanton. Innan församlingen åtskiljdes, beslöt den enhälligt — den royalistiska fraktionen äfven inbegripen — att de republikanska trupperna, som från royalisterna återtagit slottet i Neufchatel, gjort sig väl förtjenta af fäderneslandet. Iederssablar voterades åt de begge förnämste anförarne vid tillfället, öfverste Denzler och major Girard. Stora rådet har dessutom sanktionerat ett i denna kanton stiftadt Credit Mobilier-sällskap. Det moderata royalistiska partiet i Neufchatel anses numera som försvunnet. Dess ledare, f. d. statsrådet Calame förklarade å mötet sin anhänglighet af det republikanska statsskicket och bevisade den genom deltagandet i ofvanbemälte republikanska vota. Dessa royalister komma förmodligen att bilda kärnan af det konservativa partiet i den lilla staten. . HOLLAND. Kungen i Holland är tillika storhertig i Luxemburg och såsom sådan en medlem af tyska förbundet. Bemälte storhertigdöme har sina egna lagar och författning, hvilken senare allt sedan 1848 varit ganska frisinnad. Nu tycker dock hans holländska Majestät, eller kanhända rättare de som tänka och handla för honom, att tiden är lämplig att genomdrifva en omstöpning af det lilla landets författning i reaktionär anda. Lyckas manövren här, kunde det alltid vara en uppmuntran till ett liknande försök i sjelfva Holland, der den liberala oppositionens fasta hållning hittills ingifvit höga vederbörande sådan respekt, att de ej vågat lägga sina omstörtningsplaner i dagen. Det är nu landtdag i Luxemburg. I sessionen d. 8 dennes har regeringens ombud, hr Simons, framkommit med en regeringsproposition om konstitutionens förändring. Det är icke mindre än 45 artiklar, som regeringen föreslår att ändra eller aldeles undertrycka. Civillistan skulle höjas; presslagstiftningen bringas i öfverensstämmelse med den tyska, den artikel som förbjuder stämpelafgiftens och kautioners återinförande undertryckas; landtdagarne skulle icke räcka längre än 40 dagar; ständernas petitionsrätt skulle inskränkas; kungen skulle utnämna talman och vicetalman, men dervid hålla sig inom ett förslag af 3:ne kandidater 0. 8. v. FRANKRIKE. Grefve Norny berättas hafva skrifvit till sin regering, att någon fast vänskap emellan Frankrike och Ryssland ej är att tänka på utan med uppoffring af den engelska alliansen. Generalguvernören i Algirien har i egen person ledt en expedition emot lilla Kabyli

17 oktober 1856, sida 2

Thumbnail