Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1856, sida 1

Den 14 Oktober. I Hvar och en, som något deltagit i uppgörande af stadgar eller reglementen af enskilt eller allmännare beskaffenhet, har säkert dervid förvärfvat den erfarenheten, att huru omsorgsfullt man tycker sig hafva uppgjort sina förslag, först enskilt och sedan i kommitte, så hafva dock vid förslagens framläggande till en offentlig diskussion en mängd invänningar blifvit gjorda, som röjt ganska betänkliga brister i de med all omsorg uppgjorda förslagen. IIar man gjort denna erfarenhet några gånger, så blottställer man sig icke gerna för, äfven om man dertill ägde makt, att gilva ett dylikt förslag giltighet och gäll lande kraft, innan man låtit detsamma genomgå den offentliga granskningens skärseld. Mer än någonsin blir af nöden, att iakttaga ett sådant försigtighetsmätt, då det är fråga om en lagstiftning, som med sina allmänna bestämmelser ingriper i en mängd särskilta förhållanden, af hvilka måhända de flesta äro för lagstiftaren obekanta. Det har ock på grund häraf blifvit mången gång erinradt, att regeringen borde, förrän den utfärdar någon författning af allmännare vigt, gifva förslaget till densamma offentlighet, på det att olika meningar måtte uppdaga förslagets brister, hvarefter don sakkunnige samlaren af alla anmärkningarne kunde med långt större trygghet afgifva sitt slut-betänkande. Huru nyttigt det varit om föredraganden för ecklesiastik-ärender vidtagit en sådan åtgärd, innan han utgaf sin stadga för rikets allmänna elementar-läroverk, visa de vigtiga anmärkningar, som redan mot samma stadga blifvit gjorda, till hvilka snart skola komma massor af förfrågningar från rikets samtlige eforater och skolkollegier rörande det rätta förståndet af en mängd tvetydiga punkter. Svenska Tid:n, som med särdeles nit och sakkännedom behandlat skolfrågan, framställer uti ifrågavarande afseende några betraktelser, som äro värda att förutskickas en närmare granskning af den nya, vigtiga och genomgripande, länge väntade författningen. Hvarföre, frågar Tid:n, hafva ej vederbörande, d. v. s. konsistorier och skolornas styrelser, blifvit öfver ett förslag till skolstadga hörda, äfvensom andra inbjudne att till departementet inkomma med anmärkningar, såsom sker vid författningar, hvilka, i likhet med denna, vidröra en mensklighetens högre fråga: uppfostran? Denna frågas befogenhet ligger uti sättet för den förra skolordningens (1820 års) tillkomst. Huru skedde detta? Derom upplyser dess inledning, der det omförmäles, att sedan den på försök till efterföljd under fem år antagna 1807 års skolordning funnits behöfva omarbetas, hade samtliga konsistorier uppmanats inkomma med anmärkningar. Dessa anmärkningar granskades af en för allmänna läroverkens öfverseende tillsatt kommittk. Denna kommitte utarbetade ett i April 1817 afgifvet förslag till ny skolordning, som trycktes, med tillkännagifvande, att en hvar, som det åstundade, egde att sina anmärkningar till nämnda kommittå insända. På grund af dessa ytterligare anmärkningar inkom nu kommitten med sitt förslag, som likväl först underställdes kronprinsens (nuvarande konungens) yttranden, i egenskap af universitets-kansler. Först nu utkom författningen. Detta var för 36 år sedan. Voro maktfullkomligheten och egenmyndigheten då mindre än nu? Voro anspråken att hafva en röst och få yttra en mening i vigtiga frågor då större än nu? Intresset för undervisningen större? Läroverksfrågorna lifligare omfattade? Mera bekanta? Mera omtvistade? Om uppenbarligen så icke var, hvarföre har föredraganden med, om det funnits, fullkomligen anonymt biträde utarbetat förslaget