Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1856, sida 1

na derigenom en trovärdighet, som är höjd öfver alla partiåsigter. För siffror måste sjelfva protektionisterna ge vika. Begynna vi alltså med Storbritanniens utländska handel, så finna vi att värdet af utförseln från de 3 förenade rikena under åren från 1842 — då sir Robert Peel genomdref sina frihandelsprinciper i parlamentet — till 1853 stigit i följande progression: 2 2 1842 47,381,023 1848 52.849,445 1843 52,279,709 1849 63,596,025 1844 58,581,292 1850 71,367,885 1845 60,111,082 1851 19016132 1846 57,786,876 1852 78,076,85 1847 58,842,379 1853 93,357 Med andra ord, Storbritanniens utförsel var 1853 nittiotre procent större än 1842. När utförselns stigande 1843—45 åter afstannade de 3 påföljande åren 1846—48, hade detta sin orsak i den irländska potatissjukan och hungersnöden. 1846 upphäfdes spanmålslagarne och tulltarissen nedsattes betydligt detta och de närmast påföljande åren, och allaredan 1849 hade värdet af utförseln stigit 16 mill. P. St. utöfver hvad det var 1842. Går man tillbaka till 1832 och derifrån till 1814, då Napoleonska krigen slutade, så finner man det omvända förhållandet, i det på enskilta undantag, utförseln under skyddssystemet snarare af-än tilltog. Sålunda utgjorde värdet af Storbritanniens utförsel 1814 P. St. 45,494,219, år 1832 P. St. 36,450,594. Rär det i tidsrymden från 1832 till 1842 åter höjde sig till P. St. 47,381,023, så ligger grunden derlill i de afvikelser från skyddssystemet, som allaredan då, synnerligast genom Huskissons politik, blifvit gjorda. Undersöker man derefter Storbritanniens särskilta utförselartiklar, så finner man, att utförseln af bomullsvaror år 1842 uppgick till ett värde af P. St. 17,567,810, år 1853 P. St. 25,813,931, och alltså på de 13 åren steg öfver 8 mill.; att yllevaror 1842 utfördes till ett värde af P. St. 5,327,853, år 1853 P. St. 10,171,263; att värdet af exporteradt jern och stål år 1814 utgjorde P. St. 2,524,859 och 1853 uppgick till 10,848,089, och att slutligen samtidigt alla andra artiklar utfördes till ett större belopp 1853 än 1840. Betraktar man nu införseln till de 3 förenade konungarikena, isynnerhet den af spanmål och födvaror, så observerar man ett liknande stigande deri från 1842 till 1853. Under hela loppet af det förstnämnda året infördes af sädesslag 3,920,014 quarters, 1853 deremot 10,173,135 quarters; af oxar steg införseln under samma tidrymd från 3,156 till 37,624, af får och lam från 644 till 201,859 och af svin från 410 till 15,868. Af smör införde Storbritannien 1842 blott 175,197 centner, emot 404,194 centner år 1853; af socker 475,601,100 4,. år 1842 och 728,438,200 kå. år 1853 och af the 40,742,128 7. 1842 och 70,735,552 27. 1853. Ett liknande stigande visar sig i införseln af råämnen för de brittiska manufakturerna. Af bomull infördes 531,750,086 47. 1842 och 895,266,780 .. 1853; af rått silke 3,951,773 l 1842 och 6,980,124 0s. 1853 och af ull 45,881,639 cå. 1842 och 119,396,115 eZ. 1853. Vänder man slutligen blicken till det förhållande, hvari den brittiska utoch införseln är fördelad på andra länder, så ser man, att denna, med undantag af Ryssland, hvad utförseln angår, och Italien med hänseende till införseln, är temmeligen lika stigande under den ifrågavarande tidrymden 1842—53. En flygtig blick på dessa siffror visar, att den brittiska handeln under frihetens banr på några år stigit minst 50 2; att Englands handel med dess gamla kunder tilltagit på samma tid, som nya marknader öppnats; och ————— — hafva en vanlig arms lingd? Ån, det vore illa!