Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1856, sida 2

Article Image
— — —— A— — — 22 2 — SS Utrilkes Nyfeter, Ett ögonblick såg det nästan så ut, som om ingenting skulle blifva utaf med vestmakternas demonstration emot kung Bomba. Österrike hade, så berättades det, skickat en not till Paris, hvari begärdes ett uppskof i saken, på det att österrikiska gesandten i Neapel, hr Martini skulle kunna vinna tid att mäkla förlikning. I underrättelserna från Paris af d. 25 uttalades den förmodan, att någon eskader icke komme att afgå till Neapel, utan att det skulle lyckas diplomatien att på fredlig väg åstadkomma en lösning af denna fråga. Franska regeringen ansågs i sista ögonblicket, förmodligen till följe af Österrikes föreställningar, åter hafva fattat betänkligheter och gjort engelska regeringen uppmärksam på vådorna af företaget. Säkert förmältes vara, att då ännu icke utfärdats befallning om eskaderns afgång, och att kejsarens svar på grefve Walewskis sista förfrågan ännu afvaktades. Senare underrättelser lemna dock något hopp, att neapolitanska expeditionen ändå torde komma till utförande. En pariserkorrespondent i Köln. Zeit. meddelar den såsom tillförlitlig betecknade notisen, att, oaktadt dröjsmålet med eskaderns afsändande, ingen ändring skulle hafva inträdt i vestmakternas förhållande emot Neapel. Frankrike afsänder sitt ultimatum och fordrar deri bland annat att exministern Poerio och hans olyckskamrater frigifvas. Villfar icke neapolitanska regeringen denna begäran, skall franska gesandten Brenier genast bege sig om bord å ett franskt fartyg och Neapel blokeras. Att det kommer till någon blokad, hafve vi dock svårt att tro på. Äfven Constitutionel försäkrar, att engelsk-franska flottan skall begifva sig till Ajaccio, för att der afvakta svar på vestmakternas ultimatum. Två fregatter, en engelsk och en fransk, skulle öfverbringa detta ultimatum. Slutligen förmäler Monitören, att contreamiral Lavaud utnämnts till andre öfverbefälhafvare för slottan i Medelhafvet, och då denna post blott besättes i krigstider, vill man i denna utnämning se en bekräftelse derå att en eskader kommer att afsändas till Neapel. Österrike förljudes hafva gått i författning alt så fort ske kan förstärka sina trupper i romerska legationerna, emedan till dess kunskap kommit, att franska trupperna i Rom skola förstärkas. I Wien var imellertid, enligt B.H., den meningen förherrskande, att några allvarsammare konflikter ej vore att befara i anledning af neapolitanska frågan, utan att denna skulle lösas endera genom Bombas eftergifvenhet eller hans tronafsägelse. Såsom vi redan känne genom telegrafen har ryska kabinettet i en d. 2 dennes daterad cirkulärnot till ryska beskickningarne i utlandet protesterat på en gång emot Greklands fortsatta ockupation af vestmakterna och deras inblanning i Neapels angelägenheter. Denna interventionspolitik utgör, enligt Ryska kabinettets förmenande, en skriande motsats till de af vestmakterna i sista kriget först och sist proklamerade principer af aktning för andra makters rätt och oafbängighet. I Wien ville man veta, att äfven Sardinien ämnar sända en del af sin flotta till Neapel till sina der vistande undersåters skydd. PVPariserkonferenserna komma, enligt B.H:s pariserkorrespondent, att åter öppnas d. 15 dennes. Bland de der förekommande frågor uppräknar le Nord neapolitanska och Neufchatelerangelägenheterna, bessarabiska gränstvisten, striden om Ormön samt Österrikarnes förlängda ockupation af Donaufurstendömena. Makterna komma att icke skicka nå

1 oktober 1856, sida 2

Thumbnail