Inrikes NYHLUNCCE. Göteborg. Dir. Gilles representationer under veckan å Lorentzbergs theater hafva, oaktadt den stundom mindre gynnsamma väderleken, varit ganska talrikt besökta, det bästa beviset att publiken funnit sig road af och belåten med hvad som bjudits densamma. I Söndags, då Slägtingar och Pengar samt En midsommarsnatt i Dalarne uppfördes, var huset närapå utsåldt. De stycken, som för öfrigt under veckan gifvits, hafva varit äldre bekanta, förutom ett nytt svenskt original: kalladt Två lustiga turar af C. Moqvist samt en af hr Ifedbery verkställd bearbetning utaf Erik Böghs bearbetning af ett franskt lustspel. Hvad hr Moqvists original beträffar, har man gjort den upptäckten, att detsamma helt enkelt är en sammandragen och med kupletter försedd öfversättning af en fransk 2-akts komedi, som under titel Fiuv och grof i sommar gifvits å Humlegårds-theatern. Oss synes, att hr Moqvist gerna kunnat underlåta att förse sin öfversättning m.d den obehöriga original-skylten, heldst ifrågavarande stycke är ett opus utan allt värde, utan qvickhet samt med en handling, som nära nog inskränker sig till noll. Vare detta nog sagdt om snillefostret! — Den andra nyheten, Sädana äro slickorna!, är alldeles samma pjes, som för många år tillbaka gafs af det dävarande Torsslowska sällskapet och då hette Fästmannen från Norrköping. Stycket har dock vunnit icke så obetydligt på herrar Böghs och Hedbergs omarbetning, hvilket omdöme isynnerhot gäller den sistnämndes goda kupletter med deras väl valda melodier. Utförandet af de gifna pjeserna har öfverhufvudtaget varit ganska tillfredsställande. Det omdöme vi förut fällt om fru Furstenborg och hr Agardh hafva vi allt skäl att vidhålla. Deras jemna och lediga spel har också ej förfelat att vid flera tillfällen förskaffa dem ljudeliga bevis på publikens belåtenhet. Vi höra att fru F., i likhet med hr Agardh, blifvit engagerad vid en af Stockholmstheatrarne. Hr Rådeström har under veckan uppträdt iåtskilliga roller och dervid ådagalagt en god uppfattning af samt lofvärda bemödanden att sätta sig in i desamma. — Fru Rådeström har med fördel uppträdt i ett par visserligen mindre framstående roller, men utförde äfven ledigt och nätt en af hufvudrollerna i Sådana äro slickorna. IIerrarne Schmidt och Lundgren äro hvar för sig ganska användbara i äldre partier; vi skulle blott vänligen vilja tillråda den förre att söka bortlägga det monotona i framsägandet af sina roller, (så som detta nu sker, tycker man sig stundom höra helt simpelt en lexa uppläsas)