Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 september 1856, sida 1

beträffar, förklarar Gortschakosl. att Ryssland icke kan erkänna den ena af de makter, som undertecknat Parisertraktaten, rättigheten att ensam afgöra en fråga, som endast kan afgöras af alla makterna på en gång. Regleringen af gränserna emellan Bessarabien och Moldau, tillägger den ryska noten, skall verkställas af en kommission, som utnämnts af kongressen och hvars arbete ännu icke är fulländadt. På samma sätt förhåller det sig med regleringen af seglationen på Donau och ryska gränserna i Asien; de ryska kommissarierna befinna sig på ort och ställe och vänta, för att börja sina arbeten, ankomsten af de andra makternas ombud. LIndep. Belge försäkrar, på grund af de upplysningar den inhemtat, att denna not verkligen existerar, och tillägger, att den framkallat den af oss omnämnda, emot Ryssland riktade, skarpa artikeln i Morning Post. I slutet af denna artikel anspelas derpå, att England, äfven om det stode isoleradt från Frankrike, allsicke fruktade för en kamp med tyssland. Denna anspelning. är ett direkt svar på en paragraf i furst Gortschakoffs not. Uti en senare artikel i samma blad förklaras, att England säger ett bestämdt nej till Rysslands förslag att underställa Pariserkongressen tvisten om Ormöarne. Denna artikel är äfven märklig derför att den i förtäckta ordalag tycks säga åt franska regeringen: England har andra behof än Frankrike: det är visst bra för England att vara allieradt med Frankrike, men franska politiken får icke utöfva något inflytande på den engelska och en isolering har ingenting afskräckande för England. I Kanalen har följande beklagansvärda händelse timat: Amerikanska skeppet Ocean Home, kommande från Rotterdam på resa till Newyork med tyska utvandrare, stötte klockan 2 på morgonen den 5 dennes tillsammans med ett annat amerikanskt fartyg, Cherubini, hvarvid det förstnämnda så illa skadades, att det sjönk efter 20 minuters förlopp. Om bord å Ocean Home befunno sig, med inbegrepp af besättningen, 105 personer, derat 77 omkommo, 22 räddades af Cherubini och 6 bergade sig i storbåten. De räddade fördes af en lotsbåt till Plymouth. Morning Herald har berättat, att regeringen har för afsigt att göra sultanen till riddare af Strumpebandsorden. Denna notis bekräftas på ett indirekt sätt af Globe. SCHWEIZ. Rörande royalisternes i Neufchatel uppresning och deras hastiga besegrande innehåller schweizer-tidningarne följande detaljer : Onsdagen den 3 Sept. kl. 3 på morgonen, inryckte oförmärkt omkring 300 man reyalister, hvilka förut skola varit samlade i La Sagne (i bergen emellan Locle och Neufchatel) genom olika portar uti staden Neufchatel och bemäktigade sig, utan svärdsslag och utan att lossa ett skott, slottet, rådhuset och tyghuset. De tillfångatogo flera medlemmar af statsrådet, ibland andra presidenten Piaget, hvilka bodde i Neufchateler-slottet; stadens prefekt, Matthey, den de äfven hade för afsigt att tillfångataga, undkom. Snart efter det de blifvit herrar öfver slottet, förkunnade de, genom segersalfvor, för Neufchatels öfverraskade invånare hvad som förefallit och utfärdade 2:ne proklamationer, af hvilka den ena förklarade furstendömets gebit i belägringstillstånd och lydde sålunda: Med Gud för konung och fosterland. Neufchatelare! Befrielsens timma har ändtligen slagit. Eder samlings-lösen vare: Vive le roi! Til! vapen J trogne! Jag förklarar furstendömets gebit i belägringstillstånd. Hvarjo kommun har att genast sörja för bildandet af en komit6, som äger att i konungens namn förvalta kan