Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 september 1856, sida 1

klaganden, skulle jag återvända till S:t James och i förening med Phillipps och Chappert underlätta Percys flykt. Funne jag under min resa Ellinor och hennes far, skulle jag åtfölja dem till sir William Graham i London eller till Dunsdale-Castle, allt efter deras egen önskan. Erhölle jag någon underrättelse om deras vistelseort, skulle jag, tillsvidare afstående från alla öfriga ätgärder, rastlöst följa deras spår, tills jag funnit och bragt dem i säkerhet. Detta var ungefär planen för min resa och mina företag. Man ser häraf, att jag hade tillräckligt att göra och behöfde all möjlig uppmärksamhet, för att vinna ett lyckligt resultat. För att cj vara ensam på min långa, besvärliga resa och undbära det nödvändiga biståndet af en beredvillig tjenare, hade mr Sidney i öfverensstämmelse med Phillipps föreslagit mig att taga denne sednares äldre son i min tjenst. Gossen gick för ngärvarande i skola hos en landtprest, hvars boställe lig på min väg till Dunsdale, och jag kunde på förbiresan taga gossen med mig, om han befanns villig och duglig att åtfölja mig. l Phillipps reste nämligen numera utan sina söner, dels emedan de begge gossarne under hans länga vandringar blefvo honom besvärliga följeslagare, dels emedan han insåg, att gossarnes uppfostran ej kunde befordras genom detta kringströfvande lif. Han hade nu, i likhet med sina yrkesbröder i många delar af England, skaffat sig ett par stora doggar, som drogo hans kärra. Dessa djur äro tillräckligt starka för att sköta en dylik tjenst och på samma gång mindre besvärliga än en häst.