Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 augusti 1856, sida 1

ren, hvilken liksom genom ett underverk und gick döden, hade genast på ort och ställ förbundit prinsen, till hvars snara återstäl lande det finnes de bästa utsigter. Neue preus. Zeit., junker-partiets orgar innehåller rörande samma tilldragelse en an nan, något afvikande, berättelse, hvilken ly der som följer: Ombord å ängkorvetten Danzig beman nades den 7 dennes 2:ne båtar, hvilka af skickades att rekognoscera kusten, vid hvil ken 1852 det i Colberg hemmahörande skep pet Lange af sjöröfvare blifvit plundrad och dess besättning mördad. Nära strande helsades båtarne med en häftig gevärseld a de i skaror tillilande Maurerna och nödgade återvända till korvetten. Prins Adalbert be fallte att genast bemanna några båtar, följd sjelf med, beledsagal af sin adjutant, oc landsteg med 65 man (matroser och sjöso dater) på kusten, der en vida öfverlägse skara motsatte sig deras landstigning. Dett oaktadt framträngde Preussarne under si amirals personliga anförande, angrepo fiende med eftertryck och drefvo honom med ansenli förlust (100 å 150 man) uppför den klippig kusten inåt landet, ända tills den alltmer tilltagande öfvermakten gjorde det rådligt a återgå till korvetten. Med ovanligt mod be stod den lilla afdelningen äfven denna åter tågsstrid och förlorade i hela affären i död 1 officer och 8 man och i sårade 2 officerar och 17 man. Under korvett-kanonernas el vände båtarne tillbaka ombord. Prins-amirsg lens adjutant, löjtnant Riesemann, dog unde återtåget i sina kamraters armar af ett död ligt sår i lungan. Prinsen erhöll nästan lik tidigt med sin tappre adjutant, som föll tä vid hans sida, ett skott i högra låret. Doc skall såret lyckligtvis blott vara lätt oc prinsen redan på bättringsvägen. När båtarn bragts ombord, öppnade Danzig ännu e kort men verksam eld emot fienden. Kor vetten vände derefter tillbaka till Gibralta utskeppade der sina sårade, hvilka beredvil ligt emottogos å dervarande militär-lazaret och begrafde sina döde med all militäris heder. Prinsen vänder, enligt hvad det föl ljudes, öfver England tillbaka till Preussen Engelska örlogsfartyget Vesuvius ha sändts till Marocco för att af de maurisk auktoriteterna fordra förklaring öfver de förefallna. Det är dock att märka, det star marne i Riff, hvilka gjort sig kända som säl deles oregerliga och begifna på sjöröfver endast till namnet nu lyda under sultanen Marocco och i sjelfva verket äro alldele oberoende. IIinckeldeys mördare, den ädle Hans x Rochow, sitter nu på fästning, der äfven han begge sekundanter dväljas, de sednare likvi endast på 3:ne månader. ÖSTERRIKE. Presse Belge försäkra att österrikiska regeringen för någon tid se dan skulle underrättat kabinetten i Paris oc London om sin afsigt att sätta sin armå Italien på krigsfot, i fall sardinska regerir gen icke upphörde med sin utmanande hål ning. Derefter skulle franska regeringen rik tat en slags förmaning till den sardinsk: och då denna förmaning visat sig ej gör någon verkan, hade Österrike förstärkt sin stridskrafter i Italien. Att österrikiska truf perne i Italien, enkannerligen besättningen den tätt vid sardinska gränsen belägna fäst ningen Piacenza, på senaste tiden, blifvit ick obetydligt förökta, är faktiskt; men hva grund de ofvan anförda uppgifterna i Press Belge kunna ega, det lemna vi derhän. ENGLAND. Morning Advertiser medde lar som säkert, att Englands misshällighete med Förenta Staterna i Norra Amerika blit vit bilagda. Detta är andra gången, sor denna hugnande nyhet uppdukas för allmär