Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1856, sida 1

några ögonblick med hvarandra, hvarefter direktören gick fram till Åden vansinnige från St. Jamesv, som stod ibland musikanterne, och vexlade nägra ord med honom. Derpå uppträdde han ånyo på upphöjningen framför orgeln och sade med hög röst: — Konserten är slut, och vi tacka de musicerande för deras angenäma underhållning. Den lilla belöning, som vi i dag önskade tillerkänna mr Sidney, har denne, liksom vid andra föregående tillfällen, undanbedt sig och anmodat mig att ötverlemna till mr Viscount, hvilket jag ock med nöje gör. Träd närmare mr Viscount, och mottag det erkännande, som tillkommer er. Mr Viscount, munharpblåsaren, framträdde blygsamt från bakgrunden och mottog första graden af musikorden. Han bugade sig, då han emottog den, gick derpå ned i salen och räckte den till en ung, vacker flicka, som satt på första bänken och tycktes känna sig smickrad af att få fästa den i hans knapphäl. Nu uppstog för andra gången en paus, hvarefter presten steg upp och sade: — Mine käre barn! Den allgode Guden, vår him melske fader, har gifvit oss tonernas öfvertalande makt, på det de mätte tränga till våra öron och våra hjrrtan, och att de skola lugna och stärka vära sinnen, hvilket vi arme syndare dagligen behöfva. Vi tacka Honom också för denna herrliga gäfva och vilja beständigt sträfva att göra oss mera värdige Hans nåd. Gan nu till hvila med denna ädla föresats, så skall Gud vaka öfver eder och göra edra sinnen kla are. Amen! Alia upprepade detta amen och stego upp. På en vink af direktören öppnades dörrarne, och i samma ordning hvari de kommit, aflägsnade sig åhörarne med sing ledare under stilla glädje — föret männer