Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1856, sida 1

ENGLAND. I öfverhusets möte d. 22 Juli gaf en bill om kustbevakningens förstärkning lord Ellenborough anledning att beklaga, det regeringen afskaffat det i farans ögonblick så nyttiga och nödvändiga matrospressningssystemet, hvartill presidenten för handelsbyråen, lord Stanley of Alderby, svarade, att kronan ingalunda afsagt sig rättigheten tillmatrospressning, men att man i enlighet med tidens anda och tidens kraf beslutat att blott i aldrayttersta nödfall begagna sig af densamma. — Ett förslag af Wilkinson i underhuset, att ingen talare finge taga husets uppmärksamhet i anspråk för längre tid än en half timma, har förkastats med 57 röster mot 30. — Grefve Granville är utnämnd till Englands representant vid kejsarkröningen i Moskwa, en högtidlighet, vid hvilken stormagternas sändebud komma att täfla i en slösande prakt (Österrikes gesandt är den rike grefve Esterhazy, om hvilken Wienertidningarne berätta, att enhvar af hans betjenter vid ofvannämnda tillfälle kommer att visa sig i juvelhöljdt livrå, värdt millioner). Smith OObrien, nyss hemkommen från sin landsflykt, har af väljare i Tipperary (Irland) uppmanats att ställa sig som kandidat till den efter James Sadleir ledigblifna platsen i underhuset. Smith ÖBrien har svarat vägrande. — Drottning Victoria kommer att i egen person uti Portsmouth utdela de till minne af det föga minnesvärda Östersjötåget slagna medaljerna. Med anledning deraf, att Ryssarne raserat fästningarne Reui och Ismail, belägna på det område, som Ryssland nyligen afträdt till Turkiet, har lord Clarendon, interpellerad härom i öfverhuset, yttrat ett temligen skarpt ogillande af detta Ryssarnes förfarande, tilläggan de, att han hoppades, det ryska regeringen ej skall vidtaga andra dylika åtgärder, som kunde minska den välvilja, på hvilken freden är grundad. — Af den i underhuset upplästa årsberättelsen om engelska Ostindiens tillstånd inhemtas, att utgifterna för 1855—-1856 till följe af de stora byggnadsföretag, som pågå i dessa besittningar, öfverstigit inkomsterna med 1,152,000 L.; att ryktet om Herats intagande af Perserna är osäkert, men att tvångsåtgärder mot Persien måste anses oundvikliga, om det verkligen bemägtigat sig denna nyckel till Indien; att de mest genomgripande åtgärder äro träffade, för att utrota det tortyrsystem, som I ostindiska kompaniets infödde uppbördstjenstemän så länge ostraffadt och hemligt tilllämpat på sina landsmän, samt slutligen att en plan är utkastad till en telegrafförbindelse mellan England och Ostindien, hvarigenom en rapport på 6; minut skall kunna flyga mellan London och Kalkutta. FRANKRIKE. De till spanska gränsen bestämda trupperna bestå af en division utaf sydarmeen, en af Lyoneroch en af Pariserarmåen, tillsammans 25,000 man. — De utrikes ifrån ankomna penningegåfvor till de genom öfversvämningarne lidande uppgå till 5,802,000 francs; de rikaste bidragen hafva kommit från England, men icke obetydliga summor äfven från Ryssland. — Bref från Lyon skildra sinnesstämningen hos befolkningen i södra Frankrike såsom betydligt upprörd af händelserna i Spanien; i Paris deremot synas de ej hafva minskat den politiska försoffningen. SPANIEN. ODonnell har dragit alla de generaler inför krigsrätt, hvilka under insurrektionsdagarne i Madrid vägrade att ställa sig till hans förfogande. Fem för liberala I tänkesätt kända generaler hafva flytt ur hufvudstaden. Förre ministern Madoz, som kommenderade en nationalgardesbataljon under gatustriden, är häktad; bröderna Escosura hafva deremot hitintills lyckats undgå efterspaningar. — Bland de namn, som undertecknat den arragoniska juntans proklamationer, befinner sig äfven erkebiskopens af Saragossa.