Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1856, sida 1

VV OIC pi SKalp.. SOm ar alpåssåd elter tullsatserne för de ämnen, arbetade, hvaraf instrumenterne vanligast bestå; hvarjemte till denna rubrik blifvit färde såväl barometrar som termometrar. Instrumenter, musikaliska. Vid förslagets uppgörande för denna hufvudartikel med sina många underafdelningar hafva komiterade I följt den regel att, i förhållande till tullvärdena, dessa antagna efter medelpriset å inkommande instrumentor. sätta tullbeloppet till 10, högst 15 proc. IIvarförutan, på grund af inhemtade upplysningar och ansälld undersökning, det ansetts lämpligare att sätia tullen å speldosor efter vigt än pr stycke. Dyrbarare musikaliska instrumenter komma väl att draga en jemförelsevis ringa tull; men utom det att införseln af sådane kan anses såsom en vinst, bör anmärkas, att större delen af importqvantiteterne utgöres af sådana fabriksarbeten, hvilka ingalunda ega det högre värde, som nu i taxan är utsatt. Inventarier, skepps-. De nya äre bibehållna vid den tullsats at 5 proc. i värdet, som nu är bestämd; men för gamla och brukade, bergade från förolyckade eller tillhörande Sjöskadade utländska fartyg, som måste försäljas, är, likasom här ofvan för sjelfva fartygen, tullfrihet föreslagen. Ister. Lika med andra delar af slagtade kreatur har också ister, hvaraf införseln år 1854 uppgått till endast 64 skålp. med 2 sk. 4 rst. afgifter pr skålp., ansetts böra medgifvas tullfrihet. Jern. Sedan det hittills gällande förbudet mot införsel at utländskt tackjern, jemlikt k. förordningen at den 19 December 18553, med detta år upphört och samtidigt dermed utförselförbuden för vissa slag af svenska jern-effekter blifvit upphäfda samt utgående tullen å stångjern borttagen, hafva komiterade uppgjort sitt förslag till tullsatsernas reglerande å inkommande jern effekter, hufvudsakligen bygdt på den grund, att, då jernhandteringen i Sverige är al naturförmåner synnerligen gynnad och lemnar en af de betydligaste bidragen till rikets varuexport, måste ock importen af jern-effekter alltid inskränka sig till sådana slag och till sådana qvantiteter, som antingen erfordras för att fylla konsumtionsbehofvet af vissa artiklar, hvilka inom landet ej kunna till erforderlig mängd och godhet åstadkommas, eller äro erforderliga för att åt Sveriges näringar och deribland äfven jernhandteringen gifva ökad stadga, utsträckning och fulländning. Sålunda är det en känd sak, att för flera stora förbruknings-artiklar, såsom vissa jordbruksredskap m. fl., svenska jernet är på samma gång för godt och för dyrt, hvadan det måste vara med en klok hushällning förenligt att till sådana arbeten använda det utländska, billigare jernet, under det man låter det derigenom besparda svenska jernet utgå till en marknad, der det betalas efter sitt fulla värde. En sådan förändring blifver, under hvad förhållanden som helst, i komiterades tanke för Sverige nyttig, ty summan af dess jern-export utgör i allt fall en så oändligt ringa del af hvad från andra länder tillföres den utländska marknaden, att dess afsättning icke beror af det större eller mindre skeppundtal, som från Sverige, med afdrag för dess förbrukning, kan skeppas; men onekligt är, att ett särskildt gynsamt afsättningstillfälle nu erbjuder sig, sedan införseln af svenskt jern till Frankrike och åtskilliga andra länder redan blifvit till väsendtlig del Jättad; och om vidare, såsom komiterade här nedan, rörande skeppsumgälderne för främmande fartyg vid 4 5S Taxeunderrättelserna föreslagit, K. M. täcktes förklara, att jemväl franska fartyg böra behandlas lika med svenska, torde det icke vara tvifvel underkastadt, att ju icke afhemtningen af svenskt jern för franska fabrikanters räkning kommer att fbetydligen öka Big. Införseln af åtskilliga slag af utländska jernfabrikat är likaledes oundgängligen nödig för underlättandet af andra industrigrenar och förbrukningsbehof, hvilka äfven förtjena all tillbörlig uppmärksamhet. Såsom exempel härpå må anföras: de flera artiklar, som erfordras för skeppsbyggeriet och fartygs utrustning, såsom ankare och kettingar;