Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juli 1856, sida 1

dig till några få tunnor årligen (1853 — 6 tunnor, 1854 — 3 tunnor), hafva komiterade trott Rödfärg med skäl kunna inbegripas under Färger, ej specificerade, för hvilka tullfrihet är medgifven. (ialläpplen. Denna vara är ett behöfligt beredningsämne för åtskilliga sabriker, och är tullfrihet för densamma desto heldre föreslagen, som sådan förmån redan är beviljad för införseln af flera likartade garfoch färgningsämnen. Garn. Vid uppgörande af förslag till tullsatser å art. Garn hafva komiterade naturligen måst taga i öfvervägande tillämnade förändringar i tullsatserna för väfnader; och som dessa sednare i mer eller mindre mån föreslås till nedsättning, följer deraf, att Garnet, hvilket, ehuru varande ett halffabrikat, dock alltid utgör hufvudsakligt material för väfnadsindustrien, bör af fabrikanten erhållas till nedsatt pris. Utom det att tullsatserna således blifvit sänkta, alltid med lemnad uppmärksamhet deråt, att skillnaden mot norska taxans bestämmelser ej må blifva alltför stor, hafva komiterade förenklat indelningen, genom attsdels sammanslå ej mindre alla slag färgadt bomullsgarn under en rubrik, än äfven kameloch ullgarn till lika tullsatser, dels ock, hvad dessa sednare angår, blott skilja mellan ofärgadt och färgadt garn. Den hittills från kameloch ullgarnets egenskap af enkelt eller dubbleradt hemtade grund för skiljaktiga tullsatser har desto heldre ansetts böra upphöra, som en dylik skiljaktighet icke nu eger rum i afseende å bomullsgarn samt dubbleringen endast obetydligt fördyrar varan och redan genom den större vigten ådrager en högre tullbeskattning. Beträffande det hvita bomullsgarnet, så utgör tullen med öfrige afgifter för närvarande 3, sk. eller närmast 4 sk. pr Z4. Norska tullsatsen är nu likaledes 4 sk., hvilken dock, efter hvad man förmodar, kommer att sänkas. Likhet emellan de begge ländernas tullsatser å denna art. anse komiterade vara lika önskvärd som angelägen. Men då tullnedsättningen i Norge blott grundar sig på en förmodan samt Sveriges bomullsspinnerier vunnit den tillvext, att de årligen tillverka emellan 8 å 9 millioner 1. (år 1854 — 8,204,270 74), hvarförutan den öfvervägande import-qvantiteten af hvitt bomullsgarn utgöres af finare slaget eller öfver n:r 26, så och då 4 sk. icke utgöra öfver 10 procent å det finare garnets verkliga värde samt bomullsgarnstullen dels vid 3:ne de sednaste riksdagarne blifvit nedsatt med 1 sk. vid hvarje, dels ock en af de större kassa-artiklarne, hafva komiterade ansett sig icke böra gå längre än att sänka afgiften för bomullsgarn till närmaste tullsats i öretal under hvad norska taxan bestämmer, samt alltså föreslagit den till 3 sk. 10,95 rst. eller 12 öre pr (k. Hemställande dock derjemte att, derest vid Norges nästsammankommande storthing tullen å hvitt bomullsgarn sättes lägre än nyss är nämndt. eller om, genom öfverskott å tullintraderna, K. M. blifver i tillfälle att medgifva ytterligare lättnader för den inhemska industrien, frågan om vidare nedsättning af tullen för det hvita bomullsgarnet må af K. M. tagas i nådigt öfvervägande. Sammanslagningen af turkiskt rödt och annat färgadt bomullsgarn i rubrik med gemensam tullsats. understigande hvad hittills varit stadgadt för det förra med nära 2 sk. 8 rst. och för det sednare med 6 sk. 8 rst. skålpundet, har skett med beräkning derpå, att svenska väfverierna skola kunna utvidga sin tillverkning af fagonerade bomullstyger, hvilken hittills otvifvelaktigt varit hämmad genom de höga afgiftsbeloppen. De för ett skålp. färgadt bomullsgarn af andra slag än turkiskt rödt hittills stadgade afgifter hafva nemligen uppgått till icke mindre än 14 sk. 8 rst. bko skålp., och stå icke i något riktigt förhållande till garnets genom färgningen ökade värde. Följden häraf har ock varit, att af andra slag särgadt bomullsgarn endast införts år 1853 1,372 och 1854—2,086 skålp., under det af turkiskt rödt inkommit det förra året 107,000 och det sednare 157,000 skålp. Af Kamelgarn infördes år 1853 ofärgadt 120 skålp. och färgadt 38 skålp.; och ehuru införseln år 1854 för alla slagen steg till 324 skålp., synes det ej vara skäligt att härför behålla en särskild taxerubrik, utan torde kamelgarn, likasom i Norge, kunna intatagas under en och samma med ullgarnet. särdeles då tullsatserna derå blifvit nedsatta. Visserligen kommer härigenom det ofärgade, otvinnade och odubblerade kamelgarnet, som hittills varit belagdt med endast 6 sk. i afgifter, att, enligt komiterades förslag, draga 8 sk. tull; men då den år 1854 införda qvantiteten utgjorde blott 4 skålp., synes denna ringa förhöjning ej böra lägga hinder i vägen för en nyttig förenkling, på samma gång som tullnedsättning beredes för de öfriga slagen af kamelgarnet. Linnegarnet indelas äfven i blott 2:ne klasser, men då, efter hvad upplyst blifvit, blekt linne garn eger samma värde som färgadt, hafva rubriESSEN ETEN AE IDE SITES SET INN — 3 H