Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1856, sida 1

en männer, så att, till exempel, fru Öberg hellre skulle välja mig än er till svärson . ... — Herr major, hvad säger ni? Jag skulle nästan 1 att ni vill lägga hinder i vägen för min kärek. — Alldeles icke! Jag vill tvertom ert sanna väl. Men vissa unga män äro allt för häftiga och gå rakt på målet. Det duger icke, min vän. En friare bör likna en komet, som omsorgsfullt undviker alla planeter, det vill säga mödrar med giftvuxna döttrar och kärleksfulla moderliga afsigter. — Men på det sättet skulle man i nio fall af tio aldrig bli gift. — Hm, det kan vara sannt ...ja, för att visa er min goda vilja, vill jag då lofva att lemna er allt det bistånd, jag i denna sak förmår. — Tack, tack, herr major, ropade Hartug och omfamnade honom. — Lugnt, lugnt, herr baron, sade majoren och lösgjorde sig från sin väns famntag; — ni har visserligen skäl att vara glad, ty en så förträfflig rådgifvare i kärlekssaker, som jag är, finner man sällan. — Derom är jag öfvertygad. — Moderskärlekens första yttringar äro alltid de värsta, men jag åtager mig att parera och tillbakaslå dem. — Det torde väl knappast behöfvas. — Vi få se. Jag fruktar dock, att jag måste väpna mig med oryggligt lugn och sinnesnärvaro och stålsätta mitt hjerta. — Men huru skall ni skaffa mig inträde i familjen? — Ingenting är lättare. Ni begöker mig en afton vid den tid, då familjen dricker sitt the. Flickan, som kommer och ber mig stiga in, för att dricka