Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1856, sida 2

återstår att vetå or Österrikes ofvannämnda beslut har Turkiets bifall och om England dertill skall gilva sitt samtycke. Den emellan Turkiet och Grekland afslutade traktaten, hvilkon blifvit godkänd af grekiska kamrarne, afser stråtröfveriets utrotande. Den bemyndigar de båda Jkontraherande staternas trupper, att när de förfölja stråtröfvare, öfverskrida gränsen och fortsätta förföljelsen på den andra statens område ända tills de träffa landets egna trupper, åt hvilka de då öfverlemna densamma. ITALIEN. Man har nu fått någorlunda reda på Österrikes afsigter i afseende på Italien. Straxt efter sin hemkomst till Paris adresserade grefve Buol en cirkulärdepesch till alla Österrikes diplomatiska agenter vid de utländska hofven. Denna cirkulärdepesch har visserligen ofta blifvit omnämnd i de utländska tidningarne, men af dess innehåll hade så godt som ingenting transpirerat, förrän LIndep. belge i sitt sist hitkomna nummer i korthet redogjorde för detsamma. Depeschen utgör ett försök till vederläggning af grefve Cavours not af d. 16 April. Österrike förklarar sig beredt att göra omfattande ettergifter; men det begär framför allt, att blifva öfvertygadt om nödvändigheten af de fordrade reformerna. För detta ändamål hade undersökningar blifvit anbefalta och konferenser öppnats med de andra staterna på halfön. Hittills anser Usterrike det hotande tillståndet i Italien endast vara förorsakadt af den agitation, som derstädes underhälles al Sardinien, en stat, som sjelf hyser revolutionära tendenser, eller är oförmögen att hålla dem i tygeln. Österrike har till Rom skickat ett nytt sändebud, grefve Colloredo, som i likhet med den dervarande franska gesandton Rayneval har ambassadärs rang. Colio edo lär icke medfära någon not till påfliga regeringen, utan har sig blott appdraget att sätta sig i förbindelse med sin franska kollega för att utforska situationen och landets behofver. Från Turin skrifves till -Indep. belge?, att preussiska regeringen meddelat turinerhofvet att det beslutat afhålla sig från hvarje inblandning i Italiens angelägenheter. Är denna notis grundad, utgör den ett nytt bevis för misslyckandet af Österrikes bemödanden att förmå Preussen till en förnyad garanti at Öl sterrikes besittningar. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves, att icke, såsom i början var beslutadt. erkehertig Wilhelm, utan furst Paul Esterhazy skall representera Österrike vid zarens kröning i Moskau. Man vill sätta detta förändrade beslut i förbindelse med den stegrade spänningen emellan Wienerochfj St Petersburgerhofven. Då diplomatiska korpsen i Paris förestäldes för erkehertig Ferdinand Max, saknades ryska beskickningen, hvari man vill se ett nytt bevis för den spänning som är rådande emellan de förr så såta vännerna Österrike och Ryssland. FRANKRIKE. Det kejserliga barndopet skall äga rum d. 14 dennes. — Erkehertig Ferdinand Max afreste d. 28 Maj från Paris till Cherbourg, hvarifrån han öfver Calais skall begifva sig till Brissel. — De i Paris bosatte Polacker hafva öfrerlemnat grefve Walewski en adress, i hvilken de protestera deremot att Polens angelägenheter blifvit lomnade utan all uppmärksamhet af kongressen. — Det berättas nu hafva händt 2:ne gånger, att belgiska gesandten ej inbjudits till de teaterföreställningar, som gifvits vid hofvet i S:t Cloud. — Af de medel som inflyta vid försäljningen af Orleanska godsen skola inrättas 2:ne stora hospitaler, det cna i Vincennes för arbetare som äro rekonvalescouter och det andra i Vezinet-skogen vid S:t Germain för arbetare som blifvit invalider. ENGLAND. Från London telegraferas under d. 27 Maj: I öfverhusets gärdagsmöte framstälde lord Lyndhurst den frågan, buruvida den underrättelsen vore sann, att Österrikiska trupperna med Turkiets samtycke skulle fortfarande förblifva i Donaufurstendömena. Härpå svarade lord Clarendon, att något sådant ej omnämnts i lord Stratfords depescher, hvarför han hoppades, att dessa länder skola oförtöfvadt utrymmas, på det att deras befolkningar må kunna fritt yttra sig i den vigtiga frågan, huru deras regering för ! framtiden skall inrättas. De nuvarande hospodarerna få, efter tilländalöpandet af deras embetstid, icke åter utnämnas. Lord Clarendon förklarade i samma möte, att regeringen ännu ej erhållit något svar på