Den S Maj. När häromdagen Svenska Tidn., så snart det gällde blott allmän sats, yttrade sig på ett ganska humant och hyggligt sätt rörande sina politiska motståndare, men så snart det kom till tillämpningen, när fråga t. ex. blef om 1840 års representationsförslag, genast antog en annan ton, yttrande hurusom detta förslag var ett lättsinnigt verk af klumpiga händer, och dess framgång en följd af en tillfällig öfverrumpling ifrån ett bakhåll; när tidningen i samma väfva med gäckeri stämplade de liberales sträfvanden såsom narraktiga. fåfänga sprattlingar, o. s. v., så togo vi oss friheten helt enkelt förklara, att ett sådant beteende utmärkte ingenting mer eller mindre än — skrymteri, enär med skrymteri just afses en sådan motsägelse mellan de allmänna vackra satserna och handlingssättet i den speciella tillämpningen. Sv. Tidn. har emellertid icke godkänt denna vår karakteristik, vid hvars återgifvande tidningen likväl försigtigtvis underlåtit att anföra just de sina egna ord, på hvilka vårt omdöme var egentligen bygdt, men anklagar H.-T. att hafva på sednare tider blifvit mäkta grym på Sv. Tidn., förmodligen derföre att den anser sig inlägga en ära uti att icke stå efter några af de för skäl mest tillslutna landsortsblad. Hand.-Tidn. vill med anledning häraf erinra Sv. Tidn., att det var en tid då vi för vår ringa del ganska upprigtigt togo Sv. Tidn:s parti i många stycken och framför allt opponerade oss mot det ömkliga talet om dess ryskhet, m. m. dylikt, ett förfarande, för hvilket vi ock i Sv. Tidn. rönt ett så vackert SENSOR YR