Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 april 1856, sida 1

Slutligen lär all möda användas för att förmå Pius IX till en mildring af det hittills följda regeringssystemet. Det är icke till Neapel, utan till Pisa, som grefve Orloff begifver sig för att besöka sin sjuka son. I ett bref från Parma af den 13 dennes, berättas, att inrikesoch finansministrarne begärt afsked, utan tvifvel emedan det österrikiska skräckväldet gjort deras embeten öfverflödiga, om icke vådliga. Landets militär får icke längre bestrida vaktgöringen vid hufvudstadens och residensslottets portar. Österririkarne hafva bemäktigat sig alla vakterna. Ägarne af några hus, hvilkas fönster vetta åt en till hertigliga palatset gränsande trädgård, hafva fått befallning att mura igen dessa fönster. Så långt sträcker sig försigtigheten eller rättare misstänksamheten hos de österrikiska militärtyrannerna! Mexikanska beskickningen i Rom har afbrutit alla förbindelser med påfliga stolen och lemnat Rom. Såsom bekant är umgås den styrelse, som uppstått efter Santa Annas fall, med stora planer till prestväldets qväsande. Deraf oenigheten med Rom. SPANIEN. Den kommisson, som af Cortes fått sig anförtrodd att pröfva den förra ministårens handlingssätt, tillstyrker åtal emot den genom revolutionen störtade premierministern Sartorius. ÖSTERRIKE. En af konkordatets följder är att protestanter numera i de orter, der de ej hafva egna kyrkogårdar, ej kunna erhålla kristlig begrafning, utan varda nedmyllade som sjelfspillingar. Ett n:r af det ultra-reaktionära Berlinerbladet 7eue pr. Zeit. har konfiskerats i Österrike för en artikel, hvari uttalades den önskan, att efter konkordatets afslutande nu äfven de protestantiska kyrkornas förhållanden måtte blifva lagligen bestämda och reglerade. PREUSSEN. I Berlin gick den 21 ett rykte, för hvars tillförlitlighet dock saknades någon vidare garanti, att i Maj en sammankomst skulle äga rum vid preussiska hofvet emellan ryska zaren och Fransmännens kejsare. RYSSLAND. Zaren har, såsom bekant är, företagit en resa till Moskau. Det har sagts, att han gör denna resa för att bevittna en stor militärhögtidlighet, gardernas sekulär-fest. Men det lär ej vara det enda målet för densamma. Det talas äfven om en stor religiös högtidlighet, för hvilken hans närvaro är erforderlig. När kriget rasade som häftigast på Krim, hade en för sin undergörande verkan renommerad helgonbdild, den helige Sergii, hvilken tillhör ett i Moskau befintligt, åt den heliga treenigheten invigdt kloster, under högtidliga ceremonier öfverlemnats i Zarens händer, för att sedan af honom skickas till Sebastopols försvarare. Nu skulle denna helgonbild återställas åt klostret, hvilken högtidliga handling icke kan förrättas af någon annan än Zaren i egen hög person. Enligt franska tidningen Constitutionel existerar äfven ett tredje motiv för Zarens resa till Rysslands gamla hufvudstad. Det skulle nemligen icke vara honom obekant, att adeln i det gamla Ryssland är missnöjd med fredsslutet, hvarför han vill personligen för den förklara sitt uppförande och upplysa den om behofvet af en åtgärd, som väckt allmän belåtenhet bland de industriella klasserna i hans vidsträckta rike. Zaren anlände den 10 till Moskau. Hans första besök gällde en kyrka, Maria-Himmelsfärds-katedralen, der han emottogs af metropoliten Philaret med ett tal, hvari förekommo de märkliga orden: Fienderna hafva icke besegrat Ryssland, utan du har besegrat siendskapen. Genom ditt kristliga sinne har freden kommit till stånd. Fäderneslandet är dig tack skyldigt. Innerligt måste vi bedja Gud, att han bistår dig att läka de sår, utan hvilka