Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 april 1856, sida 1

OIILIILCL OM ANJIRV Öl4 AA REMO Re Detta tillfälle hade begagnats af de sardinske I fullmäktige för att framställa den frågan, huru länge den fransk-österrikiska ockupationen af de romerska staterna skulle vara? Frankrikes och Österrikes fullmäktige skulle lätt hafva bevisat rättmätigheten af denna ockupation genom påfvens samtycke och förklarat sig beredde att tillbakadraga ockupationstrupperna så snart detta fordrades af den helige fadern. FRANKRIKE. Armens försättande på fredsfot medför följande förändringar: fjerde bataljonen vid: hvarje infanteriregimente indrages, hvaremot de öfriga bataljonerna skola ökas från 6 till 8 kompanier. Härigenom synes armeens reducering mera blifva skenbar än verklig. 101:sta och 102:dra infanteriregimenterna indragas. I:sta och 2:dra regimenterna af främlingslegionen upplösas och legionen omorganiseras i 2:ne främlingsregimenter. 4:de hästjägareregimentet införlifvas i det nya gardeskavalleriet. Enligt en berättelse af general Espinasse är epidemien ibland franska trupperna på Krim i aftagande. ITALIEN. Österrikarnes besättande af de parmesanska gränsfästningarne lär, enligt hvad det påstås från flera håll, finna medhåll hos franska regeringen. Åtskilliga österrikiska eller i österrikisk anda redigerade tidningar bemöda sig emellertid, om ock i tvetydiga uttryck, att dels tillägga denna ockupation en underordnad betydelse, eller helt och hållet bestrida dess verklighet. Det sista gör den halfofficiella vÖster. Cor., som förklarar, att hvarken en förökning eller en omflyttning af österrikiska trupperna i Parma ägt rum. Deremot synes Öster. Militär-Zeit. åtminstone medgifva afsigten att besätta Pontremoli, hviken fästning ligger helt nära den sardinska hamnorten Spezzia och i strategiskt hänseende är en punkt af ganska stor betydenhet. I en af bemälte tidning publicerad skrifvelse från Parma hänvisas derpå, att södra delen af hertigdömet är blottad på alla trupper, att det i denna nejd belägna Pontremoli blott hyser en afdelning gendarmer och ej förmår hejda de äfventyrare som möjligen kunde från Spezzia och Sarzano vilja försöka ett infall i landet, och att, om alltså just denna punkt besättes, detta blott sker i landets intresse och i den afsigten att bjuda de revolutionära stämplingarne spetsen. Enligt den i Genua utkommande Corriere Mercantile skulle det blott vara fråga om att, för belägringstillståndets kompletterande, med några afdelningar soldater besätta vissa pass. Till dessa pass räknar dock Corriere äfven Pontremoli, men säger det vara ett eländigt näste, som ej förtjenar namnet fästning, som man så pompöst tillagt detsamma. I Sardinien råder imellertid alltjemnt en stark agitation till följe af händelserna i Parma och den position Österrikarne intagit på konungarikets gräns. Det går ett rykte i Genua, att konferenser möjligen komma att öppnas i Rom, liknande dem som, bedröflige i åminnelse, höllos derstädes 1831. På dessa konferenser skulle alla halfön rörande frågor behandlas. De europeiska makterna skulle representeras på dem genom sina nuvarande sändebud vid den heliga stolen, och England, som ej har någon beskickning i Rom, skulle skicka dit lord Normanby. Frankrike hoppas, säger man, att utverka några koncessioner af Neapels tyrann; en amnesti, en reform af fängelseväsendet och några afsättningar i embetsmannapersonalen. Man tror likaledes, att Wienerhofvet skall beqväma sig till att obetingadt upphäfva den sequester som lagts å sådana landsflyktinga Lombarders egendomar, hvilka blifvit naturaliserade i Sardinien. I undar (data tunna 4Ä