Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 april 1856, sida 1

sanning samt frihet. Sedan regeringen börjat fraternisera med dem, är junkerstaten i fullt antågande. Med tillhjelp af polisen, af landt-råderna och af de skamlösaste hotelsers begagnande emot alla beroende industriidkare och bönder har det lyckats få tillsammans ett representanthus, hvaraf 1vå tredjedelar bestå af landtråder, junkrar och embetsmän, alltid färdiga till alla goda tjenster. Första kammaren eller herrehuset består nästan helt och hållet af stora adliga godsegare, och man säger här, icke med orätt, att de 17 millionerna Preussare nu regeras af 400 bränvinsbrännare; ty junkrarne äro samtligen bränvinsbrännare, och borde, såsom en visserligen mindre väl ansedd ledamot af deras eget parti nyligen under allmän munterhet i kammaren ytfäade, — i stället för hjelmarna på sina ahnherrars vapen sätta hjelmarna eller hattarna af sina bränvinspannor på hufvudet, och så utstyrde, visa sig såsom lagstiftare för folket. Dessa herrars förnämsta bemödande att förvärfva lagrar består nu i att eftersöka, om ej hvar och en kan hitta på i lagstiftningen någon öfverlefva, något minne af det revolutionära, som kan strykas ut, och en lång tid passerade nästan ingen dag, utan att någon motion väcktes om sådana utstrykningar. Den konstitutionella staten — ehuru det är en löjlighet att ännu tala om en sådan —skall förvandlas till den gamla ståndsmonarkien, hvarmed junkrarne dock förstå sin gamla feodalstat. Saken är alls icke illa uttänkt. De hafva lagstiftningen i sin hand, och med speciallagar kan äfven lifegenskap införas. Rättigheten till förflyttning från en ort till annan, skall upphäfvas för arbetsklassen på landet; derigenom blir tjenaren fastsmidd vid torfvan. Vill den fattige daglönaren gifta sig, så skall godsherren såsom lokalöfverhet, lemna tillåtelse dertill: härigenom bli de fattige aldeles beroende och underdånige. Ryss har en lag återgifvit godsherrarne polismakten; en annan väntas, som också skall gifva dem domsrätten öfver underhafvande. Likaså är motion väckt om den gamla jagträttens införande; likaså af prygelstraffet och piskans välde, hvilket hr von Gerlach kallar en symbol af den sanna friheten: så långt går man i sjelfva språkets begagnande till sin fördel ). Att alla dessa planer kunna genomföras tror jag icke; men vi kunna ännu få upplefva ett godt stycke af junker-reaktion. Af de nuvarande ministrarne tillhöra 4 junkerpartiet; tre stå mera på byråkratisk ståndpunkt men foga sig i allt, för att få blifva qvar i sina embeten. Det sista motståndet göra ännu de gamla byråkraterne, och, mirabile dictu, sjelfva polisen, hvilken junkerdömet håller på att växa öfver hufvudet. Generaladjutanternes militärkamarilla, som omger konungen, likasom hela hofpartiet, äro ett med junkrarne, likaså med få undantag alla högre officerare, isynnerhet vid garderna. Detta parti är naturligtvis också det ryska, och detta i högre grad än ezaren sjelf; det består, såsom någon nyligen till mig yttrade, helt och hållet af juchtläder och knut. Slutpunkten af hela detta system är utan tvifvel konungen sjelf, hvilkens romantiserande böjelser göra honom till en afgjord beundrare af de gamla tiderna och deras inrättningar samt till en lika afgjord motståndare af den närvarande tidens vilja och sträfvande. Han tror sig kunna rucka tiden tillbaka och göra sitt folk lyckligt, om han kan prägla i det den gamla ödmjukheten, den gamla fromheten, den gamla vördnaden för klassernas olika privilegier efter börd och stånd. Att detta icke går och att han försöker sätta lifi ) Korrespondenten känner troligen icke, att piskans välde ännu de jure florerar här i Sverge, under benämningen husaga; likaså prygelstraffet.