Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 april 1856, sida 1

— — 5 — — I Utrikes NYHCtCL. ORIENTEN. Till Marseille har anländt post från Konstantinopel af d. 20 Mars. Der nyssutnämnde ambassadören i Wien, furst Callimachi och den förre storviziren Reschid-Pascha ha varit med om intrigerna emot de nya reformerna. Dessa intrigers misslyckande är förnämligast att tillskrifva sultanens ärlighet och trofasthet. Denne furste har icke velat svika sitt gifna löfte, utan visa att hans afsigter voro uppriktiga, då han beviljade sina sundersåter de koncessioner, som man genom alla möjliga medel försökte göra förhatliga i hans ögon. I Marseillerblad skrifves från Konstantinopel, att en liflig strid pågått emellan franska och österrikiska ambassadörerna rörande frågan om Donaufurstendömenas förening, hvilken har Frankrike för sig, men Österrike emot sig. Engelske ambassadören hade fått sin regerings order att understödja Frankrikes representant, men detta understöd uteblef till följe af lord Stratfords personliga afundsjuka emot Englands gamle rival. Slutligen skulle det österrikiska inflytandet hafva segrat och turkiska ministrarne afgifvit ett nekande svar på franska ministern Thouvenels framställning om Portens samtycke till furstendömenas förening, men så väl motiveradt, att han icke ansett sig böra vädja till sultanen. I sjelfva verket ligger det vida mindre vigt derpå, om dessa begge furstendömen blifva förenade under en regering, än att en grundlig och deras behofver motsvarande reform vidtages i deras inre förvaltning. Detta blir dock ingen lätt sak att verkställa, då det finnes många mäktiga personer, som äro högligen interesserade i de gamla missbrukens fortfarande. Omer Pascha synes hafva afstått från sina anspråk och vetat att försona sig med regeringen, enär det talas om att anförtro honom högsta befälet öfver armen i Anatolien. Oaktadt de vidtagna sundhetsåtgärderna förbättrat tillståndet på sjukhusen i Konstantinopel, kräfde dock döden ännu sina offer ibland sjukvårdspersonalen. Stormarne i Svarta hafvet forforo. Talrika skeppsbrott hade ägt rum i Bosforon. Antalet af de der förolyckade fartygen anslogs af somliga till 24 och af andra ända till 40. Korrespondenserna från Krim gå till d. 18 Mars. De innehålla detaljer om de demonstrationer, genom hvilka de begge armeerna firat undertecknandet af den definitiva vapenhvilan. Denna handling ägde rum vid standen af Tschernaja. Skålar druckos för freden under hurrarop. En ryss gaf signalen dertill, drickande en skål för den zouav, som blesserat honom. Ställningen förblir imellertid oförändrad densamma, som den varit alltsedan fiendtligheternas inställande d. 29 Febr. Tschernaja tjenar alltid till demarkationslinie och ingen utflykt är möjlig från det ena lägret till det andra. Några enskilta sammankomster kunna undantagsvis äga rum, men intet allmännare samqväm emellan de begge armeerna. Härigenom se sig de handlande i Kamiesch på ett grymt sätt besvikna i sina förhoppningar. De hade beräknat att hos Ryssarne finna afsättning för de varor, som de ej kunna bli utaf med i de allierades läger. Vädret var fortfarande ganska bistert och motverkade de åtgärder, som vidtagits till förbättrandet af helsotillståndet bland franska trupperna, som ännu ledo betydligt af sjukdomar. Ryska trupperna syntes i detta hänseende vara underkastade lika svåra lidanden som de franska. Den 10 Mars hade för franska armben upplästs en dagorder af marskalk Pelissier, som deri underrättar den, att den af drottning Victoria stiftade Krimmedaljen äfven kommer att l utdelas bland de franska krigarne. att väcka er förr. men nn är Ilackan A Ach vi må