Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 april 1856, sida 2

motvärn, hvarvid en polisbetjent blef dödligt sårad. Mördaren tog sin tillflykt till kyrkan Gesue Maria, som stöter intill ett af Augustinermunkarnes kloster. Desse förvägrade, under åberopande af de privilegiar de åtnjuta, rättvisans tjenare inträdet i helgedomen. Polisen vände sig då till monsignore Patrizi, generalvicarius i Rom och la Comarca. Mgre Patrizi invände, att, då det hvarken var fråga om ett attentat emot regeringen eller ett helgerån, kunde han icke göra ingrep i Augustinerordens generals rättigheter och att man måste hos denne dignitär söka tillåtelse att gripa mördaren. Polisen måste alltså begifva sig till ett annat Augustinerkloster, der deras general residerar. Under tiden hade banditen praktiserat sig in i klostrets kök, der tillgripit kockens rock och sedan begifvit sig på flykten öfver trädgårdsmuren.. SPANIEN. Ministrarne befinna sig i en mycket kinkig ställning. Antaga Cortes icke det dem nu förelagda finanssystemet, så måste de, enligt den förklaring deras chef, Espartero afgifvit, draga gig tillbaka, och antages detsamma, så är högligen att befara att uppror utbryta i flera provinser. Allmänna rösten fordrar nemligen afskaffandet af konsumtionsafgifterna och vissa andra indirekta pålagor, hvilkas bibehållande kabinettet imellertid anser för en absolut nödvändighet, såvida man vill rädda landet från en nationalbankrutt. Den förestående faran synes imellertid hafva bragt finansministern på den tanken att jemka något med sig och göra koncessioner åt allmänna opinionen. Han hade, i enligt en depesch från Madrid att sammankalla upphofsmännen till alla ändringsförslagen och kontrapropositionerna för att, om möjligt, sammanjemka de olika åsigterna. Det är nu att afvakta hvad framgång detta försök kan hafva. Långfredagen har drottning Isabella erbjudit Madrids invånare ett stort frispektakel. Hon företog nemligen denna dag, beledsagad af hela sin hofstat, sin gemål och sina ministrar, en promenad till fots till 7 af hufvudstadens kyrkor. Drottningen, i hvit klädning och med en krans af hvita rosor på hufvudet, passerade emellan tvenne leder hillebardierer. Skärtorsdagen hade hon i slottets pelarsal tvått fötterna på 24 tiggare. Dylika upptåg bevisa huru starka rötter bigotteriet ännu har i det olyckliga Spanien. Stråtröfveriet tilltar i en förfärande grad uti flera af Spaniens provinser. Det har blifvit en allmän praxis ibland röfrarne att bemäktiga sig rika personer, för hvilka de sedan fordra en hög lösepenning. Under påskveckan hade arrangerats ett jagtparti i Toledobergen och oaktadt alla vidtagna försigtighetsmått lyckades det de der grasserande banditerna att knipa en af jägarne, för hvilken fordras en lösen af 5000 duros. TI staden Granada har från en respektabel familj röfvats ett barn, för hvilket begäres en lösen af 1000 duros. Staden Arovalo, belägen 11 svenska mil från Madrid har nyligen varit skådeplatsen för ett uppträde, som spridt fasa och förskräckelse ibland dess inbyggare. I dagbräckningen hade några röfvare inpraktiserat sig i en af de rikaste och anseddaste invånarnes hus. De kastade sig öfver husets ägare, och, sedan de bundit honom till händer och fötter, öfverhöljde de honom med sängkläder för att qväfva hans skrik. De andra medlemmarne af familjen och betjeningen behandlades på samma sätt. Derefter företogo de en grundlig husvisitation och bemäktigade sig allt silfver som de kommo öfver. Husägaren har sedan funnits qväfd under sängkläderna. Det berättades, att rättvisans handhafvare, i sin lojhet eller fruktan, icke gjort något steg för missdådarnes efterspanande. PORTUGAL. Hr Silva Pazos, en af landets mest framstående män och tillhörande det liberala partiet, skall hafva inträdt i ministören som finansminister. Derigenom befästes ytterligare den minister, som nu ett års tid åt Portugal skänkt ordning, fred, frihet och materiel förkofran. RYSSLAND. Det skrifves från S:t Petorsburg, att zarens resa till Krim i väsentlig mån bidragit att framkalla den fredliga vänning ryska politiken sedan tagit. Zaren hade under denna resa tillfälle att med egna ögon se huru utmattade och decimerade hans armer voro. De förluster, som vållats genom de ansträngande marscherna skola vara oerhörda. De i ilmarscher till Krim sända landtvärnsdruschinerna från Kursk och Kalu—