Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1856, sida 2

förvånande om man i England icke kan vara beläten med den fred, som man nu håller på göra ihop i Paris, ty det är sannerligen en fred att gråta åt. I underhusets möte den 13 uppträdde vår gamle bekante sir Charles Napier med ett emot förre sjöministern sir James Graham riktadt andragande. Han beskyllade honom för att genom sin försumlighet och vårdslöshet hafva parit vållande dertill att första kampanjen i Östersjön misslyckats och slutade med att föreslå nedsättandet af en undersökningskomitö. Detta andragande blef utan omröstning förkastadt, sedan sir James Graham Graham tillbakakastat anklagelserna på sir charles Napier, såsom den der sjelf varit skuld till kampanjens misslyckande. I samma möte har lord Palmerston försäkrat huset att Tartarerna på Krim icke skulle komma att lida någon förföljelse af Ryssland med anledning af det understöd som de lemnat de allierade. I Woolwich och på andra orter fortforo krigsrustningarne oafbrutet, oaktadt de fredliga utsigterna. De sex engelska örlogsfartyg, som utgöra avantgardet för engelska flottan i Östersjön, hafva leunat sina ankarplatsar vid ön Mön och ställt kosan till Fårösund i närheten af Gottland. Då amiralitetet sändt eskaderns befälhafvare, commodore Watson, order att inskränka sig till blokadens upprätthållande, då vapenhvilan äfven inbegriper operationerna till sjös, har bemälte framryckande till Gottland stort ingenting att betyda. Lord-mayorn i London, hr Salomon, har gifvit en stor afskedsmiddag för den afgående amerikanska ministern hr Buchanan. I det tal, hvarmed hr B. besvarade den för honom af värden proponerade skål, aktade han sig noga för att inlåta sig i några specialiteter af de emellan England och Amerika sväfvande frågor, utan yttrade sig endast i de mest allmänna ordalag. Han slutade med den önskan att de moln, som för ögonblicket existera emellan de begge länderna, skola inom kort skingra sig, och att det i historien endast skall qvarstå minnet af deras dårskap, som ett ögonblick kunnat tro på möjligheten af ett brodermördande krig. ÖSTERRIKE. Kultusministern grefve Thun har i ett cirkulär till alla prelater i monarkien inbjudit dem till en konferens i Wien den andra söndagen efter påsk, för att öfverlägga som rätta tolkningen af konkordatet och dettas likformiga tillämpning. Prelaterna anbefallas i detta cirkulär att icke genom några förtidiga åtgärder, vidtagna i de särskilta stiften, gå de beslut i förväg, som komma att fattas å denna allmänna sammankomst. Enkannerligen vädjar ministern till prelaternas klokhet i hvad beträffar de repressiva åtgärderna mot pressen. Han erinrar uttryckligen derom att bevarandet af det goda förhållandet emellan den andliga och verldsliga makten kräfver, att ingen af de begge makterna fattar beslut, som, ehuru de ingå i dess befogenhet, icke destomindre nära beröra den andras interessen, utan att förut hafva delgifvit dem den andra och åsämjats med denna rörande alla detaljerna och alla dermed sammanhang ägande omständigheter. Detta är en ganska tydlig, om ock indirekt förkastelsedom öfver de italienska prelaternas herdabref om införandet af en preventiv-censur öfver pressen. För att bedöma finnessen i den i går omnämnda förordningen om sönoch heligdagarnes firande är tillräckligt att nämna, de alla privata baler äro förbudna under ad: ventet ända till trettondedagen, under fastla gen ända till första söndagen efter påsk, sam alla fastedagar och söndagar. PREUSSEN. I andra kammaren har före fallit en omröstning, som icke saknar bety delse. Regeringen hade föreslagit att den a krigsrustningarne föranledda förhöjningen a 25 y å vissa skatter skulle fortiara ännu et I år. Detta förslag har blifvit förkastadt. DANMARK har förlorat en af sina ädlast söner i etatsrådet och bankdirektören L. N Hvidt, som, utan någon egentlig föregåend sjukdom, aflidit söndagen den 16 dennes, sitt 79 ålders år. Vi skola framdeles med dela den vackra nekrolog, som i Fädrelan det finnes intagen öfver den aflidne. I riksrådets möte d. 15 meddelade utrikes — 2 2—