Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1856, sida 2

Article Image
ministern, att nordamerikanska regeringen, som uppsagt sundstulltraktaten till d. 14 April, med hänseende till de sväfvande underhandlingarne, föreslagit en förlängning af de bestående traktaterna på 2:ne månader, och att H. M:ts regering gått in på denna förlängning till d. 14 Juni. Rörande dessa underhandlingar iakttages för öfrigt fortfarande en fullkomlig tystnad i danska tidningarne. I franska tidningarno läser man emellertid, att flera bland de fullmäktige vid tullkonferenserna emottagit instruktioner från sina hof beträffande förslagen att i ett fixt kapital förvandla den årliga tullafgift, som erlägges af de fartyg, som passera sundet. Men då alla de i frågan interesserade makternas representanter ännu icke äro i besittning af de instruktioner de begärt, och då hr Bluhme, som är president vid konferenserna, är sjuk och icke kan leda förhandlingarne, hafva desse måst uppskjutas på obestämd tid. AMERIKA. Till Liverpool har d. 13 anländt post från Newyork af d. 1 dennes. Af Pacific hade ännu ingenting afhörts. Newyork-Herald berättar, att ångaren Alabama, som den 4 Febr. utskickats för att efterspana Pacific, återkommit med oförrättadt ärende. Vid Cap Rall påträffade fartyget stora ismassor och måste efter 8 timmars fåfänga ansträngningar att framtränga genom isen, afstå från försöket, sedan det förlorat största delen af sin kopparbeklädnad. Man tror imellertid, att Pacifice råkat in i dylika isfält och dervid skadat sin maskin, så att den drifver med isen. Skulle detta vara fallet, hoppas man, att regeringens ångbåt Arctic, som utsändts på nya efterforskningar efter det saknade fartyget och som är bygd så att den kan motstå ismassorna, skall lyckas rädda Pacific ur dess lägervall. — Engelsk-amerikanska tvistefrågan stod fortfarande på samma punkt. De amerikanska bladen förklara för ogrundad den af några bland dem meddelade nyheten, att presidenten Pierce skulle hafva fordrat engelske gesandten Cramptons återkallande. Man tror, att de svårigheter, som äro förknippade med centralamerikanska anI gelägenheterna skola undanrödjas genom upphäfvandet af traktaten Clayton-Bulwer, som förlorat mycket af sin vigt genom de senaste tilldragelserna i Nicaragua. Mosquito-området har, enligt de senaste underrättelserna från Nicaragua, införlifvats i denna republik. Walkers rival, öfverste Kinney, har landsförvists såsom högförrädare. Man börjar nu i Förenta Staterna på allvar tusta sig till den förestående stora presidentval-kampen. Tvenne valkorpser hafva redan konstituerat sig för att förbereda kandidaturerna: KnowNothings i Filadelsia och abolitionisterna i Pittsbury. Dessa begge valkorhsers första operationer hafva varit ganska betecknande. I Filadelsia räder den största förvirring. Mera san någonsin otrogna sitt program, hvars otroI liga motsatser vid flera tillfällen blifvit omI nämnda, hafva Know-Nothings, som i sin protestantiska ofördragsamhet hemtat ett af de förnämsta vilkoren för sin framgång, i sin förening likväl intagit ombud från katholikerna i Louisiana. Deraf ha uppstått många tvister och oenigheter; också hafva de härigenom hindrats att uppställa ett program, som fullkomligt uttrycker deras åsigter. Föreningen har dock, efter långa debatter, beslutat att gifva sina röster, för presidentskapet, åt hr Fellmore, förre vicepresidenten, som efter hr Polks död efterträdde denne i styrelsen af Förenta Staterna, och, för vicepresidentskapet, åt hr Donnelsen. I Pittsbury har det gått helt annorlunda till. Ingenting är tydligare, klarare och bestämdare än de satser, som der proklamerats: Slafveriet måste afskaffas till hvad pris som helst. Detta är det program, som uppställes af männen i de norra staterna, och hvilket skall tjena till lösen för deras valmän. Någon kandidatur hade likväl ännu ej blifvit uppställd. Dermed skall dröjas till den 17 Juni, årsdagen af bataljen vid Bunkerhill, den första af insurgenterna i frihetskriget vunna slagtning öfver moderlandets armåer. Abolitionisterna skola fira denna dag genom att I definitift utse sin kandidat på en ny sammanI komst i Filadelfia. För ögonblicket åtnöja de 1

20 mars 1856, sida 2

Thumbnail