Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1856, sida 1

ster äro i ett betydligt tilltagande och stiga till belopp. i jemförelse med hvilka inkomsterna af Trettionde-penningen äro en obetydlighet. Fastän säledes hela denna inkomst kunde utan afsaknad uppoffras, innebar icke önskan det skatten måtte nedsättas, någon sådan fordran, enär det är mer än sannolikt att en lägre beskattning skulle bereda icke mindre, utan snarare större inkomst, da dels afiärerna i husköp, som nu betydligt hindras genom den ötverdrifna afgift, som är förenad med hvarje sådan affär, skulle derigenom blifva lifligare, dels sådana transaktioner icke ifrågakomma som de, med hvilka man nu söker befria sig från samma afgift. Efter dessa erinringar meddela vi här hr C. E. Ljungbergs Fromemoria. Den enda handling, som — så vidt jag kunnat utröna — finnes i härvarande arkifver förvarad, angående Trettionde-penningens erläggande för husköp i Göteborg, är den, år 1695 den 18 Oktober, utfärdade instruktion, hvarefter stadsbokhållaren i Göteborg, så den som nu der är, som de, hvilka efter honom i tjensten komma, skole hafva sig vid deras tjensteoch embetsförrättning att regulera och rätta; uti hvilken instruktion föreskrifves: Burskapspenningar samt Trettionde-penningen af gårdköp skola icke af borgmästare och råd eller någon af stadens betjente emottagas och uppbäras, utan i banken för stadens räkning af de personer sjelf insättas, som sådane medel utbetala och erlägga; blifvandes magistraten härmed alldeles förbudet att befria vederbörande ifrån ofvanbemälte afgift, eller expediera någon till fasta, innan hos dem med bankoattester först bevises, bemälte Trettionde-penning vara erlagd och betald; — — — — — vill ock af nöden vara att bokhållaren alltid upprättar en pertinent och riktig specifikation på alla öfriga tomter, hus och gårdar, på det han deraf må kunna förnimma, om något blir uteslutet, att han då derpå kan göra en bebörig påminnelse. I Göteborgs stads den 4 Juni 1621 utfärdade privilegier förekommer icke (lika litet som i de förut för Nya Lödese utfärdade) något om ifrågavarande afgift; men sjelfva grunden eller rättigheten till dess påläggande har dock sannolikt hemtats från 30 S uti förstnämnde privilegier, hvari det heter: Likaledes gifve WI vår stad Göteborg och dess burggrefve, borgmästare och rådh fullkomlig makt att de för alla tider måge lägga så väl på sine egne personer, som på deras borgares ägodelar, jemväl ock på deras arf, hus, landerier och tomter ränta, tull och skatt, och detsamma använda till byggnaders och kyrkors, hospitalers, presters och skolmästares underhåll c. Hvarken uti den gamla stadslagen eller någon annan gammal allmän författning finnes något stadgadt om Trettionde-penningens erläggande; men då i äldre tider var vanligt att den ena staden lånade sed från den andra i dylika sall, torde följande uppgifter om denna afgifts uppkomst eller första bestämmelse i hufvudstaden kunna tjena till någon uppIysning. Uti konung Carl Knutssons privilegier 1456 förunnades Stockholms stad tomtören, såsom ersättning för den skada staden lidit under örlogen, hvilket genom stadens sednare privilegier blifvit bekräftadt; och uti 7:de af samma stads privilegier den 10 Mars 1636 förordnades, att, i fall någon ville försälja det, som å stadens grund bygdt var, och staden icke ville hafva det, skulle köpare derföre gifva trettiondepenning till staden. Kon.