———— — —— v1:o Kapitalisering af. skilnaden i grundskatt å kapitalvärde, hvarvid beräknas all skatt, vare sig till kronan, presten, soldaten, skjutsen, vägarne eller någon annan del af det allmänna; medelbeloppet per tusen af beskattningen tages till grund och den mindre betalande erhåller vederlag af den mer betalande, så att allt grundskatt betalande kapitalvärde kommer att skatta lika, hvarigenom öfvergången till beskattning efter inkomst blir underlättad. 2:o Statens öfvertagande af alla gå kallade onera; det vill säga aflöning af alla tjenstemän, vare sig officer, soldat, prest eller annan tjensteman, underhåll af vägarne, utgörande af skjuts o. s. v. Härigenom skulle de mångfaldiga och förhatliga sätten för skattens erläggande försvinna, hvar och en helt enkelt erlägga sin behöriga afgift, som genast kunde fördelas till de olika grenarne. 3:o Försäljning af alla boställen i mån af innehafvarens afgång. Härigenom skulle statsmachineriet väsentligen förenklas; en mängd kontroller och tjenstemän göras umbärliga, möjlighet beredas för en bättre skötsel af en myckenhet jord, som nu är dömd att snarare försämras än förbättras och härigenom skulle äfven väsentligen underlättas 4:o Reglering af embetsmännens löner i sammanhang med ny organisation, som är af behofvet påkallad, då aflöningen ingalunda står i förhållande till de förökade lefnadskostnaderna, eller de tjensten åliggande skyldigheter. Ins:en tillägger följande motiver för sitt förslag: Dessa fyra punkter äro sammanhängande, så att svårligen någon kan fullkomligt lösas utan i sammanhang med de öfriga, hvarföre det torde vara skäl att med deras nuvarande jemföra det skick, hvari några af statens vigtigaste elementer efter denna förändring kunna och böra komma. a) Landtbruket kan ej annat än vinna härpå, då landtmannen får ostörd egna sig åt sitt yrke, utan att vara tvungen att springa omkring för erläggande och uppbärande af skatter, under form af rekrytering, augment, skötande af soldatens torp, skjutsning, väggrusning m. m., hvilket blir mer och mer förhatligt ju mer landtbruket utvecklar sig och tager hans krafter i anspråk. Ingen förlorar derpå, då hvar och en erhåller kapitalersättning motsvarande den högre skatt han kommer att erlägga. D) Armn bör kunna bibehålla samma tjenstbarhet som nu. Om konskriptionssystemet är tjenligare än värfningssystemet, må män af yrket afgöra; här kan det vara tillräckligt att bibehålla det system som finnes, med betalande af kontant lön i stället för boställen; hvarje kompani bibehåller sitt distrikt och får den öfning som anses erforderlig för dess tjenstbarhet. Systemets användbarhet visar Wermlands fältjägareregemente, ehuru det torde vara nödigt att förhöja aflöningen, hvilket äfven tillgångarne kunna medgifva. c) Klereciet kommer att vinna mycket på en förändring, som befriar presten från ett Yyrke, främmande för hans kall, och från obehaget att utkräfva aflöningen af sin församling. Här torde dock den modifikation i 3:dje punkten behöfva göras, att bostad med trädgård undantages vid försäljningen af bostället. d) Kommunikationsväsendet påkallar i högsta grad denna förändring, då dess förbättring på det närmaste sätt är förenad med landets utveckling och det med stigande rörelse blir snart sagdt omöjligt för den enskilte att hålla vägarne i ctt drägligt skick, långt mindre i ett skick motsvarande tidens fordringar. Diligensoch postväsendet måste äfven förenas med extraposter, för att kunna motsvara hvad man med skäl kan fordra, 1 .A c 6 MO,n