Den sista dagen af min vistelse i Newyork, for jag med en vän ut att bese Grcenwood — nya verldens vackraste begrafningsplats — sannerligen mera lik en skön park för lefnadsgladt skämt och kuttrande, än ett hviloställe för de döda! Då jag besinnade huru här den romersk-katholske låg vid sidan af protestanter af alla sekter, judar och greker, och Gud vet hvad allt för olika religionsbekännare, utan att man på öfver dem uppresta minnen med ett ord upplyste om hvad religion de tillhört, föll mig i minnet yttersta domen af Schiller. Härifrån gick jag öfver till Bruklyn, en af N. Y:s förstäder med 200,000 (läs tvåhundra tusen) invånare, för att bese flottans hamn derstädes. Ett af de största och ypperligaste ångskepp (Niagara) verlden någonsin sett, bygges nu der och blir snart färdigt. Ett krigsskepp, Nya Carolina, var just återkommet från en tre års expedition till Kina, Japan och Engelska Ostindien. Det lyckades mig att der få gå ombord och bese utrustningen i alla tre däcken. Derefter besåg jag dockans maschin-verkstad m. m. Jag var här mycket intresserad och återvände icke förr än kl. 7 till staden. Jag passerade dervid Hudsonsfloden på en af dess många små ängfärjor. Från däcket af färjan hade man en härlig utsigt af NewYorks rymliga hamn, en af de ypperligaste hamnar som finnes, med dess skog af master och rykande skorstenar från ängfärjor och ångbåtar. Det var en vacker anblick. . — Från Upsala skrifves den 7 dennes: Ilärvarande så kallade Carl-Johans-Förbund lärer i dag hafva en general-sammankomst, eller hvad annat stort man kan behaga kalla detta allmänna sammanträde af förbundets alla ledamöter, hvilka från östan, vestan, sunnan och nordan hitkallats af dagens festlighet. Närmaste anledningen skulle vara den lofliga afsigten att vid mötetsöka öfverenskomma om och delgifva förbundets samtliga ledamöter de åsigter öfver 1812 års politik samt Carl Johans hela regeringsverksamhet, hvilka anses egnade att gendrifva de Schinkel-Bergmanska Minnenas och den dagliga pressens deraf föranledda belysningar öfver sagde ryssvänliga politik. Förmodligen skall någon operationsplan uppgöras för rehabiliterandet af Carl Johans minne, på det nationen icke må vilseledas af tidningarnes närgångna upplysningar och belysningar, kanske äfven på det högre vederbörande må taga sig till vara för den nog lättsinniga abandon i detta fall, hvilken de lätit komma sig till last såsom det vill synas endast för att kunna derigenom rädda sig sjelfva för fördömelsen. Förmodligen skola Förbundets mera intelligenta ledamöter — det består eljest äfven af åtskilligt mindre skrifkunnigt och inflytelserikt, fast hederligt folk, som är upptaget af dagens borgerliga förvärfsbestyr och just ingenting begriper af allt detta — åtaga sig omaket med broschyrers och tidningsartiklars författande i andan af 1812 års politik och den fördömda ryska anhänglighet, som då gjorde sig gällande. Det torde icke dröja länge förrän frukterna af dagens rådplägningar skola visa sig offentligen, och det kan då vara roligt veta hvarifrån rehabilitationseller rentvättningsförsöken härleda sig. Sannolikt skall detta gifva pressen nya anledningar att återkomma till detta rika ämne och lemna oppositionen ny näring, hvarföre vi drista anse Förbundsfesten vara ett ganska lyckligt och välkommet evenement. — Nyutnämnde professoren i Sverges Grundlagar vid Upsala universitet, magister H. L. Rydin, har tillträdt sitt embete medelst en offentlig föreläsning om det konstitutionella styrelsesättets uppkomst och utbildning. Studentkorpsen uppvaktade samma dag hr professorn med helsningssång. — Utur tidningarne med dagens ord. Stockholmspost meddela vi följande: Uti extra ordenskapitel inom Frimurare-orden har Kongl. Maj:t till Riddare af Carl XIII:s orden utnämnt H. K. H. Hertigen af Dalarne, Nicolaus August, hofstallmästaren m. m. grefve C. G. F. Piper, och kaptenen frih. C. Manderström, samt till Riddare i andliga ståndet af samma orden regements-pastorn ph. mag. C. L. Dahlfelt. Den sednare utnämningen har, enl. Aftonbladet, väckt ett visst uppseende. Vi förstå ej huru den det kunnat göra, efter de upptäckter rörande Frimurare-ordens mysterier, hvilka sednast trädt i dagen. Tjenstförrättande häradsskrifvaren i Ingelstads och Jerrestads fögderi af Christianstads län L. W. Nibelius har blifvit utnämnd till häradsskrifvare i samma fögderi. Kronofogden i Kungsöhrs fögderi af Westmanlanas län, fältkamreraren J. E. Wulff har på begäran erhållit afsked. Posttidningen meddelar följande: Den 24 Febr., samma dag då K. M:ts minister vid kejserliga franska hofvet, friherre I I I I Manderström, till H. M:t Fransmännens Kej— Ai 2