Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1856, sida 2

Article Image
va bekräftat, men ej vederlagt dessa våra åsigter. Så sträfvar förs:n t. ex att på vetenskaplig väg förklara och bekräfta den Mosaiska skapelschistorien, dervid han någon gång, för att styrka sin sats, använder en bibelöfversättning, som den lärde svenske bearbetaren måste rätta. Hvar man finner ock huru vanskligt det måste blifva, att försona den Mosaiska berättelsen om verldens skapelse med den nuvarande naturforskningen. Ty om man ock lemnar ordalydelsen med de sju d agarne åsido, och antager dag utmärka en mycket lång tidrymd, t. ex., såsom Cartesius, 1000 år; om man äfven kan göra gällande, att verldsbildningen försiggått i 6 sådana perioder, så återstår dock alltid den olösliga olikheten, att under det vi nu känna, det Jorden måste hafva bildats sednare iän Solen, så låter Moses Solen skapas på fjerde dagen, efter det Jorden redan fått gräs och växter. Visserligen söker man förklara detta dermed, att först i den fjerde perioden alla dunster så förskingrat sig, att den jordiska åskådaren då började se Solen, Månen och stjernorna; men med denna förklaring har man ju redan nödgats dagtinga med skriftens ordalydelse och ställa sig på den jordiska betraktarens ståndpunkt, under det Moses säger: och Gud gjorde två stora ljus — — och satte dem uti himmelens fäste. Det finnes derföre här, såsom hvar man lätt fattar, icke någon medelväg. Antingen skall man ställa sig orubbligt på traditionens grund och antaga dess absoluta giltighet, såsom af Gud omedelbart ingifven, då man måste förkasta både Copernici system och alla den nyare geologiens upptäckter; eller ock blott vörda i den Mosaiska berättelsen en tradition ifrån menniskoslägtets barndom, återgifvande föreställningssätt, som då måste framställa sig. Vi vörda dessa berättelser såsom vi vörda de fäders åsigter, hvilka ur sin tro hemtade näring för sin fromhet och dygd, ehuru vi sjelfva nu ej längre kunna antaga samma åsigter. Denna vördnad äga de rätt att fordra, och endast det lättsinniga öfvermodet förnekar dem densamma, men derhän inskränka sig ock deras makt och rätt; fordra de att vi skola såsom våra egna antaga alla deras satser och meningar, gå de utöfver sin befogenhet. Med den reservation, som kan ligga i ofvan yttrade ord, uttrycka vi vår glädje öfver Fulloms ofvannämnda arbete, hvilket ej kan undgå att skänka den vettgirige läsaren både undervisning, nöje och uppbyggelse. Särdeles lyckligt har det varit, att arbetets utgifvande på svenska fallit i händerna på en man sådan som P. W. Bergstrand, hvarigenom dels ganska många af originalets origtigheter blifvit korrigerade, dels en mängd dunkla ställen blifvit förklarade och dels slutligen många tillägg blifvit gjorda, hvilka företrädesvis afse den svenska allmänheten. Det är ett nytt och vackert prof på denne förf:es stora samvetsgrannhet, lärdom och skarpsinnighet. Hans blotta namn är ock en tillräcklig borgen för arbetets värde och förtjenster. Hos samma förläggare ha utkommit: Småa Derättelser af Johan Ludvig Runeberg. En samling skizzer, tecknade med mästarhand, återgifvande i träffande, karakteristiska drag en hop bilder, största delen ur folklifvet. Nya Testamentets Grammatik. till grundläggning för Nya Testamentets Exeges, bearbetad af Georg Benedikt Winer. Efter femte upplagan, till svenska läsares tjenst utgifven af Johan Fredrik Johansson. Ett arbete, som bör vara af stor nytta för de presterliga studiosi, i hvilkas studier Nya Testamentets läsning på grundspråkot borde ingå såsom en hufvudsak. — Predikningar i Fastlagen af A. Tholuck. Öfversättning. Ett berömdt namn inom den andliga litteraturen. Om Guamno, dess verkan, beredning, användande och pröfning af Hjalmar Nathorst. En liten broclfyr om 26 sidor, deri det föregatta ämnet dock synes vara framställdt på en gång redigt och fullständigt. Amnets egen vigt för landtbruket är numera temligen allmänt insedd. I sammanhang härmed kunna vi med glädje omnämna, att en ny upplaga utkommit af Dr IIagdahls förtjenstfulla, i denna tidning redan omnämnda och sedermera af Landtbruksakademien prisbelönta arbete: Mejerierna i Hertigdömena Schlesvig och Holstein. Den första upplagans hastiga afsättning bevisar att boken funnit anklang nn —— ———

28 februari 1856, sida 2

Thumbnail