Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1856, sida 2

uppläste en från Sällskapets Ledamot Hr Olbers på Tösslanda i grannskapet af Lilla Edet, ingifven intressant berättelse om de antiqvariska lemningar, som funnits på denna ort. Vi torde blifva i tillfälle, att ätergifva såväl denna sednare berättelse, som Hr Pranbergs lärorika föredrag. — Vid i går inför drätsel-kommissionen hållen auktion å s. k. IIoltermanska baracken eller stadens fattigförsörjningshus vid hörnet af Silloch Smedjegatorne, inropades detsamma af hrr Körner Boman för 46,600 rdr banko. — Hr L. IIjerta upplyser i Aftonbladet, i afseende å notisen det han skulle hafva inköpt en femtedel i Storforss bruk af Generalen Löwenhjelm, det denna glada nyhet hittills varit honom fullkomligt obekant, enär någon sådan handel aldrig varit af honom (IIr Hjerta) ens proponerad. — Hvar fick Wermlandsposten den ankan ifrån? — I Skara nya Tidning läses följande insända uppsats: I anledning af den skriftvexling om transportsökande, som förekommit i denna tidning, har det roat ins. att undersöka huruvida sådant i fordna tider varit lika vanligt som nu, eller om det är en nyare uppfinning. Se här de upptäckter ins. gjort. På 1500-talet synas kyrkoherdarne i Skara stift knappast hafva tänkt på, mycket mindre satt i fråga, att söka sig från den församling, dit de en gång blifvit kallade. Några få enstaka fall hafva haft sina egna högst utomordentliga anledningar. Afven på 1600-talet var sådant mycket ovanligt, och torde antalet af dylika transporterade öfverhufvud ej varit mer än 1 på hvart 10:de år. Under 1700-talet ökades antalet endast till omkring 2 på hvarje 10-tal. Annu under innevarande sekel var på de första 30 åren antalet af transporterade högst obetydligt, och besteg sig mellan 1800 och 1810 till 4, mellan 1810 och 20 till 2, mellan 1820 och 30 till 3. Men med 1830 inträdde en märkbar förändring. Från 1830 —40 transporterades ej mindre än 14 kyrkoherdar till större pastorat; från 1840—50 var antalet 11, och på 50-talet hafva hittills 5 dylika fall inträffat: således på dessa sista 25 åren dubbelt flera än på hela 1600-talet, och betydligt flera än på hela 1700-talet. Af 86 kyrkoherdetransporter, som på 300 år här i stiftet inträffat, tillhör mer än tredjedelen ensamt dessa samma 25 år. Hvad kan vara anledningen till detta tilltagande flyttningsbegär? Hafva nutidens kyrkoherdar svårare att förlikas med sina församlingsboar än fordom? Ins. tror det icke utan instämmer fullkomligt med dem, som i aldra flesta fall tillskrifva det en äflan efter större inkomster. Om också denna äflan? någon gång varit af behofvet påkallad, så måste dock medgifvas, att den oftast varit obefogad och derföre äfven klandervärd, särdeles inom ett stånd, hvars medlemmar framför andra borde hafva i minne apostelens ord: att vara gudelig och låta sig nöja, är vinning nog.? — Jönköpingsbladet innehåller en uppsats af hr C. G. Sahlström rörande gjutna sandstenshus. Man finner deraf, att detta byggnadssätt tagit mycken favör i flera delar af Sverge, såsom det icke bordt göra annat, såvida, hvilket man ej kan gerna betvifla, de här lemnade uppgifterna äro tillförlitliga. De gjutna sandstenshusen äro nemligen billigare än icke blott sten-, utan ock trädhus, och lemna både i afseende å fasthet och torrhet intet öfrigt att önska. Vi meddela ur den ifrågavarande uppsatsen i så fall följande uppgifter: Beträffande sandstenshusens ändamålsenlighet och egenskaper såsom boningslokal, kan jag, som först i sommar kommer att inreda de af mig förlidet år uppförda byggnader, ännu icke åberopa egen erfarenhet, men man har från andra håll exempel på, att man utan olägenhet inflyttat om hösten i dylika hus, som blifvit uppförda om sommaren. Murarnes fasthet synes mig icke lemna något öfrigt att önska: vid ett noggrannt utfördt arbete, så väl hvad massans beredning och istampning som grundens läggning beträffar, har man i sådant hänseende intet att befara. Ifrågavarande slags byggnader fordra nemligen en lika omsorgsfullt lagd grund som till solida stenhus. Att detta byggnadssätt vunnit och alltmer vinner förtroende kan intygas af de 37 personer från alla delar af riket, deribland icke så få i andra byggnadssätt välkända arkitekter, som förlidet år härstädes hos mig erhöllo praktisk handledning i arbetssättet vid sandstensbyggnad och af hvilka flera dels redan i fjol påbörjade, dels ämna i år företaga dylika byggnader. Afven från Norge hafva så väl förlidet är som i dessa dagar personer besökt mig i samma ändamål. Också vill jag ej råda någon att på blott beskrifning företaga detta byggnadssätt; huru enkelt det än är, erfordras dock att hafva sett det praktiskt handlagdt. Då jag började mina sandstensbyggnadsarbeten, hade jag införskrifvit en i metoden erfaren person från Tyskland; men numera är den utvägen öfverflödig. På de många förfrågningarne, huruvida härifrån kunna erhållas personer till utförande af ifrågavarande slags byggnader, får jag till svar lemna, att i