Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1856, sida 3

2 ) 7 i h Sodotter; misstress Palmer, hvars minne ännu lefver välsignadt af de fattiga i Rugeley. F med en rik, älskvärd och beundransvärdt skön qvinna borde Palmer varit en den lyckligaste bland dödlige, men hans oroliga äfventyrliga ande var upptagen af helt andra bilder, än den stilla husliga lyckans. Han tillbragte hela nätterna i sitt kabinett med att studera gifternas, strychninens, blåsyrans och opiiämnets egenskaper, och var till den grad förälskad i toxicologien, att han gaf namnet Strychnin? åt en af sina favorithästar. Ty Palmer var hästvurm. Född och uppfostrad på en ort, som alltid haft stort rykte, bland de medborgare. som lefva och verka för kappränningens höga id, hade han fått för vana att infinna sig vid kappränningarne, hålla vad på de täflande hästarne och med egna sådana deltaga deruti. Palmer hade med ett ord samma smak som många af Brittaniens stora statsmän, t. ex. lordarne Derby och Bentinck, som betrakta dylika nöjen som Gamla Englands stolthöt och ära. William Palmer ville hålla stall och förstörde snart på detta dyrbara nöje den summa af några tusen L. sterling, han erhållit efter sin bror. Vid kappränningarne ingick han storartade vad, vann sällan och måste således punga ut med betydliga summor, ty spelskulder äro hedersskulder. För att anskaffa medel att betäcka dessa utgifter, lånade han efter 60 procent och tog slutligen sin tillflykt till svärmodrens kassa. Svärmodren hyste ej de bästa tankar om doktor Palmer: hon fruktade för sin dotters lycka, lemnade Stafford och flyttade till Palmerska familjen i Rugeley, men fyra dagar efter hennes ditkomst insjuknade gumman och dog. Hennes förmögenhet öfvergick till misstress William Palmer, hvars man sålunda blef innehafvare af en ganska ansenlig årlig inkomst. Visserligen skulle denna efter misstress Palmers död öfvergå till hennes: barn, men herr doktorn var en försigtig man. Han beslöt assurera sin kära Annas lif. Läkarne förklarade på embetsed, att hon åtnjöt förträfflig helsa och förutspådde henne lång lifstid och talrika premieutgifter. Den unga makan var hafvande; detta intressanta tillstånd betraktas som sjukdom, och man fann derför doktor Palmers försigtighetsmått helt naturligt. (Forts.) SR NE te RR RR RR RR RR