Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1856, sida 2

uttala en mening öfver underhandlingarnes fortgäng. Han å sin sida och, som han tror, äfven landet, hyser intet förtroende för den ädle lord, som står i spetsen för regeringen. Redan en gång har England af en minister blifvit oförberedt inveckladt i kriget; sålunda vore det husets pligt, att tillse, det landet icke på ett detsamma ovärdigt sätt må sluta detta. England har nesligt tillåtit, att Ryssland begått våld mot sina grannar, tills slutligen bägaren flödade öfver, tills Frankrike och England sågo sig nödsakade att börja ett krig, om hvilket man väl kunde säga att det ursprungligen börjades i mensklighetens intresse. Men skulle man nu sluta fred efter föreliggande vilkor, så skall Ryssland inom mindre än tio år vara i besittning af Konstantinopel; men då hotar det också genast de indiska besittningarne. Han erinrar huset derom, att landets intressen och ära ligga i dess händer, att det är dess skyldighet att iakttaga hvarje steg vid underhandlingarne. Sir de Lacy Evans är af den åsigten, att Frankrike vida mera än England har att frukta Konstantinopels besättande af Ryssarne. Han hoppas, att utlandet ej skall låta förleda gig till den falska tron, att England af nöd beqvämer sig till fred. Landets militärkrafter äro ända hittills ofullkomligt utvecklade, och han väntar med tillförsigt, att ministrarne, vid armeens inrullerande och utrustning hädanefter kommer att ådagalägga mera verksamhetHan instämmer icke deruti, att de erbjudna vilkoren i sig innefatta elementer till en säker fred, deremot är han öfvertygad om, I ö att England, i nödfall, ensamt och med riktigt användande af sina krafter, skulle kunna fullfölja kriget till ernående af bättre sfredsvilkor.