Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1856, sida 1

att kanalanläggning för ett så litet ändamål icke är att påtänka. Mera utsigt till någon fördel skulle en plan I till genomskärning af hela Skåne genom en kanal från Skeldervik förbi Ringsjön till Helgeå måhända kunna erbjuda. Fördelen af att derigenom undvika Öresundstullen vore dervid icke den enda och icke den minsta. Den inre kommunikation, som derigenom beI reddes i ett så rikt land som Skåne vore af mera vigt. Icke heller bör den fördelen att fartyget genom en sådan genomfart skulle undvika Falsterboref, Bornholm och Sandhammar, der täta strandningar ske, förgätas. I den vidsträckta Skeldervik äro tvenne goda hamnar, Halsa, och den nyanlagda vid Engelholm. I den senare, när den blir färdig, anser man att 10 fot djupgående fartyg kunna ligga. Man har äfven redan börjat upprensningen af den ifrån Ringsjön utgående Rönneån, som skall fortsättas till Sönnarslöf nära Åby, dit man tror ångfartyg kunna gå. Men en kanal i Rönneåns dal skulle komma att gå norr om Söderåsen, genom en, ehuru låg, bergstrakt och således möjligtvis möta flera hinder vid fortsättningen. Säkrare synes det visserligen vara, att anlägga eu kanal uti Wegaholmsåns dal, hvilken går i samma rikning som Rönneån, men söder om nämnde ås, och genom en fortgående slätt. Likväl bör ej det förra alternativet uppgifvas, förrän noga undersökning blifvit gjord. I Skåne är man öfvertygad om dess möjlighet; och om förhållandet är, att det icke kan behöfvas mer än 6 eller 7 slussar emellan Engelholm och Ringsjön, så vore ett sådant företag af den högsta vigt för norra Skåne ). Vid en af de senaste riksdagarne väcktes af hr Schvan fråga om Öresundstullens upphäfvande motion föranledde en skrifvelse af R. St. under den 20 Aug. 1851 med underd. anhållan att K. M. täcktes samråda med öfrige Östersjömakter för afskaffande af Sundska tullen, rdr bko. Kommerse-kollegium, deröfver hördt, hade neml. menat, att ett friköpande af Sverige från Sundstullen icke skulle gillas af de öfriga makterne i Östersjön, emedan de svenska skeppen derigenom skulle blifva gynnade. Sedermera har danska regeringen, genom den ofvannämnda noten af den 1 Okt. 1855, inbjudit alla handlande makter att ingå på ett liknande förslag, eller en kapitalisering af Öresundstullen. Detta skulle i sjelfva verket med stor lätthet kunna verkställas genom öfvertagande af en motsvarande del af danska statsskulden. Om Sverges andel i Öresundstullen anses icke uppgå till mer än netto 200,000 rdr, så blef kapitalet efter 5 proc. 4 millioner; efter 4 proc. 5 mill. rdr. Visserligen synes detta vara attkasta Sverge uti en utländsk skuld; men denna existerar redan genom Öresunds-tullen, som kan betraktas såsom räntan af en statsskuld till Danmark. Vi hafva likväl redan sökt visa, att detligger hvarken i Sverges eller de vestra makternes politik, att genomfarten uti Öresund anses fri. De senare måste af politiska skäl anse vigtigt att Öresunds-tullen bibehålles, e) Uti Malmö Allehanda för Oktober detta år 1855 finnes en uppsats, reproducerad i Oresundsposten N:o 132, angående den skånska jernvägens bibanor, hvaruti säges: Ett annat förslag vore att i stället för bibana till Engelholm företaga en strömrensning i hela Rönneå, och göra densamma segelbar ända till Ringsjön. Detta är icke omöjligt, och har många gånger varit i fråga. Denna å har en jemn gång, utan vattenfall och forssar, samt är bred och majestätisk, så att den på första sträckan endast behöfver muddring. Likväl förekomma hinder genom den trånga passagen och vattenverken vid Forsmollan, klippen Djupadalsmölla och qvarnarne nära Hasslebro. På dessa ställen behöfvas slussar. förskräcka ej Kreolerna, men de frukta, när man för Sverige, genom dess kapitalisering, hvilken hvilken beräknades till 340,000 a 400.000 2