Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1856, sida 1

Z — —— Detta, denna beredelse för hvad som kan hända ett halft århundrade härefter, gör det så mycket vigtigare, att Sverge och Danmark lika och gemensamt beherrska sundet och icke släppa denna stora rättighet ifrån sig. ; Det är möjligt att en ny utsigt för Öresundstullens reglering kunde öppna sig vid den fred, som vestmagterna komma att sluta med Ryssland. Det är ett politiskt misstag af Danmark, att nu börja underhandlingar härom, Vi förutsätta, att Sverge och Danmark sluta sig till vestmagterne. Dessa böra se, att det är af den yttersta vigt, att Öresund är helt och hållet i de båda skandinaviska staternas magt, neml. af lika vigt, som att Hellesponten är i Ottomaniska Portens. Dessa båda äro passen till Europa. Genom dem är Ryssland utestängdt från Europas haf. Om vestmagterna äro kloka, så skola de lemna Oresund åt de båda skandinaviska magterne att bevaka. Detta kan icke ske annorlunda, än att de båda gemensamt upptaga tull af alla magter, och deremot förbinda sig att få uppföra en stark fästning på hvardera stranden. Hafvet är olika djupt vid danska och svenska kusten, men djupare. vid den svenska. På denna sida finner man djupet — räknadt från norr till söder — 12, (utanför Höganäs) 16, 21, 18, 20, 17, 15 (utanför Helsingborg), 13, 14, (öster om grundet Disken o. s. v.) 14 etc. famnar. På den danska sidan deremot är djupet blott 15, 14, 12, 12 (utanför grundet Lappen), 10, 9, 11, 7, 12 (utanför Helsingör), 12 10, 9, (vester om grundet Disken), 7, 8 etc. samnar. Den naturliga segelleden är således närmare den svenska sidan. Alla skepp, när de nalkas Helsingör och få en bestämd landkänning, äro skyldiga att stryI ka segel, samt hålla dem strukna 5 minuter. Sker icke detta, hafva de att vänta kanonskott från vaktskeppet. Lyder ej fartyget skottens påminnelse, utsätter vaktskeppet en båt, som. förföljer det. Om vinden eller strömmen är emot, och det är farligt att nedhissa seglen, måste fartyget afvakta upphissandet af en flagg på Kronoborg, som betecknar tillåtelse att icke stryka dem. Sedan kanonskottet blifvit lossadt, skall en af den högre besättningen (the master or mate) med två man sätta sig i en båt, och gå i land vid Helsingör, för att göra sin förklaring, som med ed skall bekräftas. Befinnes förklaringen ej nöjaktig, så skall fartyget erlägga 5 rdr 20 sk. för hvarje skott från vaktskeppet, samt en dukat för hvarje skott af den förföljande båten. Kommer fartyget undan, måste plikten betalas af det handelshus i Helsingör, som har dess affärer. ; . ; Den äldsta traktat med Europas makter rörande Öresundstullen som finnes, var emellan Danmark och England år 1490. Sedermera hafva dylika traktater, under Danmarks alltid. kloka och politiska regeringar, småningom ingåtts med alla europeiska sjömakter. . I afseende på Sverge delar sig historien om Öresundstullen i två perioder. Den ena var, då Danmark ägde båda stränderne, hvilket räckte till år 1658. Märkligt är att under denna tid, fastän Sverge i statsrättligt hänseende var verkligen skyldigt att Fbetala, tull; det likväl var fritt derifrån. Den andra perioden utgör den tiden, då Sverge ägt den östra stranden, och då Sverge i statsrättligt hänseende var berättigadt att uppbära Öresunds-tull lika med Danmark. Denna period delar sig i tvenne, den första ifrån 1658 till 1720, då Sverge hade tullfrihet, den andra ifrån 1720 till närvarande tid, då Sverge icke haft tullfrihet, utån hvarje dess fartyg måst stryka segel, och betala tull, lika väl som de aflägsnaste makters. Det är välbekant huru år 1359 under Magnus Smeks tid Skåne, Halland och Blekinge EE — Det måsta vara Att haar-BRA: 1::2: