Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1856, sida 1

Article Image
HH Ä I I säger till några enskilta personer, att det re bättre att de lefde ogifta såsom han. Erik Jansenisterna äro för öfrigt inga så besynner liga menniskor, som man hemma föreställe I obildade är ganska benägen. Erik-Jansenisterna mycket hemmastadde i bi beln, så att det ej är lätt att disputera med dem i dessa ämnen. sStrömmarne midt i 2—— — vo: sig. Det hufvudsakliga, hvari de skilja sig från våra kyrkosatser är, att de tro menni skorna efter omvändelsen vara utan synd, jus så som äfven Methodisterna här predika. Den na egensättfärdighdt och oförmåga, att märk: sina egna täta brister är något, hvarför der För öfrigt ärc En snickare i Galesbury, som varit methodist, men som eftor PaStor Hasselqvists ankomst återgått till lutheranismen, tror sig icke hafva begått några uppsåtliga synder, sedan han kom till Amerika. Här finnas ock i Illinois en hel hop baptister, och de döpa qvinnorna baklänges i vintern. Den stackars menniskan måste gå ut i vattnet till knäen ock sedan lägga sig på ryggen i vattnet, biträdd af presten. Så har åtminstone en bekant, som öfvervarit ett sådant dop i Willmington, berättat mig. Vi hafva läst i Hemlandet, att en GustafAdolfs-Förening bildats i Göteborg och att man dervid uppmanat Svenskarne att göra något manhaftigt för deras landsmän på denna sidan oceanen. Huru går det härmed? Det vore väl af nöden, att något uträttades i den delen. Tyskarne tala gerna med mig om Gustaf Adolf, och den enfaldigaste tysk känner till honom och talar väl om honom. Hvad känna, månne, våra svenska bonddrängar om denne vår störste konung? Såsom ett bevis på städernas hastiga tillvext i denna nya verld må anföras Chicago, som 1850 hade omkring 25,000 invånare och nu har 80,000. Staden har den största sådesmarknad i verlden. Ett enda handelshus der har på en vecka köpt upp 600,000 bushels (omkr. 120,000 t:r) hvete. — I Galva byggdes första huset i fjol och nu äro här flera hus än i Hofva i Westergötland. En präktig karl i Boston har inredt ett flera våningars hus till arbetares nytta och vederqvickelse. På nedra botten fås kaffe, m. m., i andra våningen får man höra musik samt läsa tidningar och tidskrifter och i den tredje finnes ett bibliothek. Äfgiften för tillträde hårtill är ganska låg, om jag minnes rätt, 2 doll. om året. En tidning i Chicago har uppmanat Chicagoboerna att göra en liknande inrättning, påstående att de hafva god råd dertill och drifvande tillika den rigtiga satsen, att arbetaren har behof lika mycket som hvarje annan menniska af själsnjutning och att detta behof måste tillfredsställas, om förbud mot råare njutningar, såsom dryckenskap, m. m., skall hafva någon verkan. Min svenska föreställning är den, att en arbetare, för att få denna njutning, måste först sättas i stånd att begagna medlen dertill, ty af de från Europa hitkomna arbetare kunna de flesta dels icke läsa, dels begripa de icke hvad de läsa. Läsa de om en händelse i Engelska kanalen så tro de det vara vid Norska kusten samt föreställa sig att om man blir väderdrifven från Stockholm rätt i Öster så kommer man till Siberien. Så hög är bildningen hos Gustaf Adolfs folk, som befriade verlden från katholska mörkrets öfvervälde. Svensken vet så litet om sina höga anor och värderar dem så litet, att då han varit här litet och lärt sig Engelska skäms han att tala sitt eget språk. Dock är detta mest händelsen med pigorna, ty när pigan får på sig en sidenklädning vill hon ej längre kännas vid sina landsmän. Jag vet exempel på en piga i Galesbury, som skäms för att gå bredvid sin svenske fader.

28 januari 1856, sida 1

Thumbnail